Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 41. Adeln. 333
honom inför rätta eller svara för hans sak, men var det
utom slottslänet, skulle han sättas i kronans häkte. Af
landbo, tjänare och legohjon skulle husbonden åtnjuta »all
konungslig rätt och saköre»! (17).
Adeln hade sina slott samt enskilda ägor sinnan dess rå
och rör»? (rå- och rörsfriheten) fria från alla utlagor, krono¬
tionde, lagmans- och häradshöfdingsränta samt vapentjänst?
(43). Adelns landbönder skulle vara fria från de två år¬
liga slottshästarne, dagsverken, körslor, skjuts och gäst¬
ning. Skjutsning skulle de underkastas, när konungen
drog genom landet eller sändebud skickades från och till
Sverige: niimligen hvar tredje skjutsresa mot krono och
skatte. Gärder och hjälper skulle de göra i de fall, som
konungabalken föreskref, men två landbönder alltid räknas
mot en skattebonde; dock skulle de frälsebönder, som på
en mils afstånd gjorde dagsverken till adelns säterier, vara
fria för »all skjutsning och tunga» (18), liksom »gärder och
utskrifningar», så framt ej man af huse måste utgå; där¬
emot skulle adeln »i ofredliga tider» ej försvara mera mans¬
hjälp, än hvart hemman nödtorftigt behöfde? (19). Inga
kontributioner skulle påläggas adelns landbönder utan
meniga ridderskapet och adelns samtycke (19). I städerna
skulle adelns hus och gårdar vara fria »för all kronans och
stadens tunga», så framt ej den, som bodde där, brukade
borgarnäring (22). Finge adelns tjänare frihet från utlagor
på ett eller annat dess arfvegods, skulle kronan för sin del
unna dem samma frihet och under samma villkor kronan
förunna frihet åt frälsehemman, som härjats af vådeld (23).>
Co Enligt 1612 års priv. skulle husbonden underrättas om hvarje
angifvelse och vara förpliktad stämma »>»sin tjänare> till tinget samt
under tiden hafva honom i eget fängelse; likaså skulle adeln njuta
sakören af förlänta bönder.
2? D. v. s. inom den by, där sätesgården var belägen.
3 I de skånska provinserna voro säterierna underkastade rust¬
tjänst. Rå och rör svarade där mot insocknehemman ; vanligt frälse
mot utsocknehemman.
+ Om skillnaden mellan rå- och rörs- samt frihetsmilsprivilegiet
jfr Clason, anf. arb. s. 38 n. 1.
5 I kommunala besvär deltogo vanliga frälsehemman lika med
krono och skatte; säterierna i det gamla Sverige äfven i väg-, bro¬
och kyrkobyggnad.
Frälse från
skatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
