- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
337

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 41. Adeln. 337
kvinnskénsartvingar efter den siste grefven, finge de be¬
hålla titeln och uppbära ett års inkomst af länet.!
Grefve och friherre ägde att af länets invånare upp¬
bära de flesta årliga skatter, konungssaker och häradshöf¬
dingsinkomster samt att bruka alla »stål-, järn- och blyberg>
inom länet. Grefvarne uppburo dessutom kronotionden
mer eller mindre fullständigt inom grefskapet. I bevill¬
ningar och utskrifningar åter skulle invånarne deltaga lika
med krono och skatte.
Grefve och friherre hade att tillsätta häradshöfdingar
inom sina län och trädde själfva i lagmans ställe, i det
från häradshöfding vädjades till grefven eller friherren,
från dem till rikets råd och konungen. Benådningsrätten
tillkom konungen i lifssaker, men grefven och friherren
ägde i sådana fall uppbära sakörena. Rätt att anlägga
städer beviljades grefvar, när sådana ej funnos inom gref¬
skapet. Någon dylik rätt gafs däremot icke af Johan III
at friherrarne.
Vapentjänst skulle af grefven och friherren utgöras
för hvar 400 marks ränta, dock med undantag af sätes¬
gårdarna. Under fredstid behöfde de dock endast utgöra
hälften så mycket.
Genom 1644 drs privileqiebref fingo grefvar och fri¬
herrar, liksom den öfriga adeln, rätt att af »undersåtarne»>
uppbära de s. k. ovissa räntorna. Dessutom skulle i ut¬
skrifning och kontributioner länens invånare deltaga endast
till hälften mot krono och skatte. Genom förklaringen öfver Förklaringen
grefvarnes privilegier d. 26 jan. 1651 ordnades närmare»réå grefvarnes
deras rättskipning och dess förhållande till hofrätterna PE
samt erhöllo nyanlagda städer stora förmåner: tio års
skattefrihet, hvarefter hälften af lilla tullen och en tredje¬
1! Utsträcktes längre fram äfven till friherredöttrar.
2 Tr. RAP. V, 2, s. 378. Jfr äfven den senare förklaringen ?/;
1651, ibid. s. 385. Per Brahe fick 1654 för själfva Visingsö »excep¬
tion, immunitet och frihet för alla besvär, knekteskrifningar, man¬
talspenningar och e. o. hjälper» samt dessutom >»en absolut jurisdiktion>
(HSH. XXXU, s. 93; jfr härefter sid. 338).
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free