Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §41. Adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 41. Adeln. 345
legiernas otydliga bestämmelser, en tolkning, som väl icke
alltid men vanligen utföll till adelns fördel!
Ett at de förhållanden, som mest inverkade på privi¬
legiernas ändrade betydelse, var förändringarna i adelns
antal. Forssell har beräknat de rustande frälsemännen i
Sverige och Finland år 1562 till nära 500. Antalet min¬
skades uppenbarligen under den följande tiden dels genom
krigen, dels genom frälserannsakningarna. En lista på
Sveriges och Finlands adel 1592 upptager nära 300 namn
(vid omkr. 20 är anmärkt, att de voro döda).? På riddar¬
huset voro 1626 endast 127 ätter introducerade, och vid
Gustaf Adolfs död anses antalet varit 187, af dem 3 gref¬
liga och 9 friherrliga. Det var nu, som den stora föränd¬
ringen inträffade, icke så mycket under förmyndarrege¬
ringen som under Kristinas egen. De adliga ätterna upp¬
gifvas vid hennes tronafsägelse till 627, och hon hade
ungefär fördubblat dem. Därjämte flerdubblades de grefliga
och friherrliga ätterna och i sammanhang därmed gref¬
och friherrskapen. De första grefskapen voro tre, ett fjärde
tillkom 1569, men 1644 voro de åter endast tre i Sverige
och Finland. Johan III utdelade sex friherrskap, och 1644
voro de ej flera än sju. Vid slutet af Kristinas egen tio¬
åriga regering voro grefskapen tjugu, friherrskapen 34;
själf hade hon utdelat inom hela det svenska väldet 18 af
det förra, 32 af det senare slaget.?
En dylik tillväxt måste rubba adelns hela ställning.
Privilegier, som kunnat fördragas, när antalet ätter föga
öfvergick 100, blefvo olidliga. när antalet uppgick till
bortåt 700. Den stora tillväxten af grefve- och friherre¬
ätter skärpte särskildt den redan befintliga motsatsen mellan
hög- och lågadel. Härtill kommer den oerhörda godsaf¬
söndringen till adeln, som nyss blifvit berörd. Tiden var
onekligen inne för en förändring.
’ Regeringen gjorde sålunda ett visst motstånd mot adelns
yrkanden i fråga om ämbetena, intet däremot i fråga om nya säterier.
? Ingen af dessa siffror betecknar naturligtvis frälseätter. Jfr
Forssell, Sveriges inre hist. I, sid. 97.
3 Odhner, Sv. inre hist. s. 359, Clason, anf. arb. s. 27 f., 152.
* Hon hade utnämnt omkring 50 friherrar; alla fingo ej friherr¬
skap; jfr Clason, anf. arb. s. 152.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
