Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §44. Allmogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
en betydande andel i de politiska striderna. Liksom den
en gång hade uppburit Sturarnes nationella riksföreståndar¬
skap, hade den ock lagt grunden till Gustaf Erikssons
nationella konungadöme. Huru svårt den emellertid hade
haft att finna sig i Gustaf Vasas nya ordningar och att
underordna den provinsiella själfständigheten under rikets
Förändringen kraf, är redan nämndt. Efter Dackefejdens kufvande in¬
a as bröt ock för allmogen en ny period, bjirt afstickande
Dackefejden. MOt den lysande, som gått till ända, och utmärkt af ett
allt strängare förmynderskap å statens sida, i vissa hän¬
seenden befogadt, i andra åter öfverdrifvet. Adelsmannen
satt som innehafvare af den forne odalbondens rättigheter
och tryggade dem genom privilegier. Den skattdragande
bonden åtnjöt endast en kringskuren frihet. Det vore dock
orätt att från hvarje förordnings mer och mindre stränga
ordalag utan vidare sluta till hvad som i verkligheten
ägde rum. Före Karl XI:s tid var det ofta ett långt af¬
stånd mellan teori och praxis, mellan lag och laglydnad.
Det gamla förbudet för skattebonde att slå under sig
mera jord, än han själf kunde »fika och fara», upplifvades
under de första vasaregenterna, inskärptes genom fogde¬
instruktioner men har svårligen kunnat genomföras. Det¬
samma gäller om förbudet för skattebonde att taga afrad
at landbo, som snart tyckes ha förlorat gällande kraft.
Däremot upprätthölls i det hela taget en ganska hög mått¬
stock på besutenhet och förbjöds i allmänhet hemmans¬
klyfning. De nya begreppen om kronans äganderätt gjorde,
att bonden underkastades länsmannens eller fogdens inse¬
ende i afseende på hemmanets byggande och häfd. Vid
fara att förverka sin jord ålades han länge att uppföra
Iskränknin- YIOr, att anlägga humlegårdar o. s. v. Hans nyttjanderätt
gar i allmo- till jorden inskränktes genom ekonomiska stadgar med af¬
gens ägande" seende å bärande träd, bergverk, fisken, jakt, anläggning
af kvarnar och vattenverk m. m. d. Till och med vid
nyodlingar var hans verksamhet himmad, och sidana med¬
förde under vissa förutsättningar ékad grundskatt. !
’ »Allmogen är glebe adscriptus men dock fri», yttrade Ax.
Oxenstierna en gång i rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
