- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
361

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §45. Ståndsstriden och den första reduktionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 45. Ståndsstriden och den första reduktionen. 361
tioner stredo icke blott mot landslagen utan äfven mot
Norrköpings beslut. Hvad åter frälseköpen angick, kunde
man säga, att kronan genom dem fått valuta för egendom
eller ränta, men olyckan var, att därigenom verkligen af¬
händes henne årliga ingälder, icke blott den gamla räntan,
utan äfven senare tillkomna skatter, och den ersättning, adelns
allmänna tjänsteplikt, vapentjinsten inbegripen, lämnade,
var numera icke af så stort värde. Här stötte man i själfva
verket på en annan fråga, den nämligen om kronans rätt
att förfoga öfver rikets inkomster. I det hänseendet upp¬
ställde de ofrälse 1650 nya grundsatser: skatterna borde
ej komma enskilda till godo utan förbehållas kronan som
ett regale, samt i fråga om godsen: »riket bör sin särskilda
egendom hafva, som rikets ständer konungen förtro till¬
börligen att regera och féresté .. och ändock konungen till
riket och rikets rätt kan ärfvande vara, så blifva likväl
sådana kronans gods och gårdar rikets patrimonium, som
af enskilda män hvarken begäras eller besittas böra annars
än till län och lösen». Däri var att läsa ett yrkande, att
konungen ej utan ständernas samtycke kunde disponera
öfver kronogodsen. På botten låg krafvet på en radikal
förändring af hela den gamla på län och naturaprodukter
grundade statshushållningen, liksom krafvet på en modern
tjänstemannastat. Omständigheterna gjorde, att det blef
adeln, som kom att försvara kronans oinskränkta rätt att
förfoga öfver inkomster och län.!
Sléseriet under Kristinas sista 4r gjorde oberoende af 1655 års riks¬
rittsfragan en reduktion nödvändig?, och saken togs om dag och
vg fjärdeparts¬
hand och drefs igenom af konungen själf på 1655 års ” räfsten.
riksdag. Där bestämdes sålunda Gustaf Adolfs dödsdag,
d. 6 nov. 1632,? såsom utgångspunkt: hvad som dess¬
! Jfr de ofrälses påstående, att »ingen häfd eller laga titul> på
kronans gods kunde af privata yrkas, sedan rikets ständer klandrat
(Loenbom, anf. arb. s. 97). — Jfr ock Karl iX:s tanke, att grefve¬
och friherrskap endast skulle utdelas med >allmogens> samtycke.
2? En reduktion hade redan skett 1654 med anledning af beslutet
om dr. Kristinas underhållsländer. M. G. De la Gardie miste då bl.
a. grefskapet Arensburg.
3 Terminus ad quem skulle vara reduktionsstadgans datum d.
25 juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free