Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
ringen att i vissa frågor få sin vilja fram, då man blott
hade att göra med smärre menigheter inom ett inskränkt
område.
Landsorts- Men vid sidan häraf utvecklade sig de samfälda
möten och cen- gtändermötena såsom ett behof, hvarifrån man under en
trala möten. - ; ; is i
växande centralisation ej gärna kunde befria sig. Det
medförde försök att sätta icke blott herredagar utan äfven
allmänna ständermöten, särskildt riksdagar, i ett organiskt
förhållande till landsortsmötena, så att det centrala mötets
beslut bekräftades uti landsorterna eller tjänade som an¬
knytningspunkt för förhandlingar i dem.! 1 fråga om
riksdagar och större ständermöten skedde det sålunda un¬
der Gustaf Vasas tid 1544 (Västerås), 1546 (Arboga) och
1547 (Strängnäs). Annu fullständigare skedde detta efter
riksdagarna i Söderköping 1595 och Arboga 1597, liksom
det skett efter Uppsala möte 1593. Till någon systematisk
utveckling kom emellertid ej detta bruk. År 1605 blef
renuntiationsakten till Sigismund i landsorten bekräftad;
det torde dock varit sista gången något sådant skedde;?
men ännu under Gustaf Adolfs regering förekom, att för¬
handlingar i landsorten formligen anordnades i sammanhang
med ett möte i hufvudstaden; så t. ex. skedde vid utskotts¬
mötena 1613 och 1620, då det gällde bevillning, och ännu
på 1660-talets riksdagar hänvisades någon gång eventuellt
till förhandlingar genom regeringens kommissarier i lands¬
ändarna.
På riksdagen 1595 hade vidare formligt förslag väckts
att på ett annat sätt kombinera landsortsmöte och riksdag.
Alla frågor, som kunde göras allmänt bekanta, skulle först
behandlas i hvar lagsaga och sedan ett mindre antal repre¬
sentanter skickas upp till det allmänna mötet. Landsorts¬
möten höllos verkligen före riksdagarna i Arboga 1597
’ De stora marknadsmétena i Uppsala, till hvilka folk från
manga landskap strömmade, fingo t. o. m. stundom ersätta ett cen¬
tralt möte, till hvilket landsortsförhandlingar anknötos.
2? När 1611 års riksdagsbeslut bekräftades i vissa landsorter,
berodde det därpå, att dessa ej hunnit kallas så tidigt, att de kunnat
representeras på riksdagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
