Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 46. Riksdagar och möten. 375
att till riksdag skulle komma alla af adeln, »bofaste och
bofaste söner», som kommit till laga år och bodde i Sverige
och Finland samt icke hade laga förfall.
Men denna skyldighet ansågs betungande; det gjordes representation
mer än ett halft århundrade (1595—1655) upprepade för- för adeln.
sök att få densamma utbytt mot en representation, och un¬
der åren 1597—1602 kallades stundom endast ombud för
adeln. Men representationsrätten vann aldrig erkännande,
och enligt Oxenstiernas mening utgjorde icke heller fattig¬
dom någon ursäkt: »den, som i sådan eller annan måtto
ej kan tjäna sin konung, vare bonde». Det var dock långt
ifrån mangrant som adeln infann sig vid riksdagarna, ehuru
böter voro föreskrifna för ogiltigt uteblifvande; antalet när¬
varande växlade under åren 1600—1678 mellan 77 (1678)
och nära 400 (1664).!
RHO. 1626 fördelade, såsom redan är nämndt, adelns
ätter uti tre »ordningar» eller klasser.? Vid riksdagarna
skulle adeln låta anteckna sig på riddarhuset. Vid hvarje
riksdag eller möte förordnade konungen bland ridder¬
skapet en landtmarskalk, som skulle föra ordet på adelns
sammanträden och ägde att sammankalla ståndet. Vid
omröstning hade hvarje familj en röst i sin klass och
hvarje klass en röst, »så att hela ridderskapet består på
trenne stämmor». Öfvervikten var därigenom beredd åt
högadeln.
Adeln åtnjöt till en tid friskjuts till och från riks¬
dagarna. Den afstod från denna förmån 1640.
Krigsbefälet, som ursprungligen kallats landskapsvis, Krigsbefälet.
fick sin sammansättning ordnad genom RF. 1634; till riks¬
dagar skulle kallas öfverstar, öfverstlöjtnanter och majorer
samt en ryttmästare eller kapten af hvart regemente. I
praxis följdes dock icke denna bestämmelse strängt. An¬
talet växlade betydligt: från 5 eller 6 1668 till 80 år 1605.
! Siffrorna på de närvarande af olika stånd göra ej anspråk på
absolut riktighet.
? Redan 1597 antog adeln för sin räkning en »ståndsordning>;
jfr Steyern, anf. afh. s. 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
