Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680)
- Samhällsklasserna och representationen
- §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tiden för
riksdagar.
Riksdags¬
förhandlingen.
380 Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680).
talets Sverige allt för svår. Bland de ofrälse stånden var
prästerskapet mest betydande.! Först mot periodens slut
ryckte borgarståndet fram jämsides med detsamma.
* *
*
Formerna för riksdagens verksamhet. Sedan Gustaf
Adolfs tid sammanträdde riksdagen vanligen i Stockholm.
Tiden för dess sammankallande berodde länge på regerin¬
gen, och 1500-talet igenom var det så godt som uteslutande
den politiska ställningen i allmänhet, som föranledde ut¬
lysande af ett allmänt möte. Först sedan bevillningsrätten
börjat öfvergå till riksdagen, inträdde i sammanhang med
dess utöfning en viss periodicitet i sammanträdena. Stin¬
derna gåfvo bevillning på ett år, sedermera på två, slut¬
ligen på tre år under förutsättning att, för så vidt bevill¬
ningen behöfdes förnyad, de åter skulle höras eller kallas
tillsamman.? Det var ett förbehåll, som äfven regeringen
antog, och denna länge praktiserade häfd gjorde slutligen
att i Addit. 1660 till 1634 års RF. det första gången be¬
stämdes, att under K. Maj:ts omyndiga år ständernas sam¬
manträden ej skulle uppskjutas öfver tre år (8 17).
Så länge beskattningen ansågs tillhöra ständerna i
landskapen, så länge det endast var enstaka politiska frå¬
gor, som föranledde kallandet af ett allmänt möte, så länge
de yttre och inre frågorna icke i detalj förelades ständerna,
voro själfva formerna för öfverläggning och besluts fattande
mycket enkla. Regeringen framlade visserligen stundom
sina propositioner skriftligen och mottog skriftliga svar,
men konungen förhandlade också personligen med rikets
ständer; dessa gåfvo stundom sitt bifall till känna genom
acklamation — ja, ja, nddige herre, och besluten redige¬
rades i 6fverensstiimmelse dirmed.? Férhandlingen skedde
också mer än en gång under bar himmel.
Men sedan man börjat inhämta ständernas mening i
allt flera frågor, sedan de allt oftare kallats att gifva be¬
villning, förslogo ej dessa enkla former. Skriftvixlingen
! Genom sina berättelser om riksdagar visade prästerskapet sitt
intresse. Om ståndens protokoll se sid. 202.
? Jfr Clason, ofvan anf. upps., Hist. Tidskr. XII. s. 147.
3 Exempel 1569, 1574, 1598, 1599.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stathist/0414.html
