Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 46. Riksdagar och möten. 383
utfärdades i rådets namn, eller också underrättade konun¬
gen helt enkelt, såsom 1525, rikets invånare om mötets
resultat.! Västerås” recess beseglades likväl äfven af adeln
utan råds och några fullmyndiga för köpstadsmän och
bergsmän.? Beslutet på arfföreningen 1544 utfärdades och
beseglades af adeln innan och utan råds. Men efter den
tiden inträdde en förändring. Originalen äro flera år framåt
förlorade, men man vet, att riksdagsbeslutet 1560 utfärdades
i flera exemplar, ett af rådet och adeln, två af präster¬
skapet, tre af borgerskapet och flera af allmogen. Ännu
brukades inga underskrifter: Sådana omtalas först från
Erik XIV:s tid. Vid 1569 års riksdag utfärdades likaledes
förnyelsen af arfföreningen i flera exemplar, af rikets råd,
af adeln utan råds, tre af prästerskapet, ett af borger¬
skapet och flera af allmogen. Sedan växlade formerna
något. Ständernas föreningar med hertig Karl på 1590¬
talet utfärdades samfäldt af alla i en enda utskrift; beslu¬
ten på Karl IX:s tid i ett, två eller flera exemplar; men först
från 1633 kan man på originalen följa den sed, som seder¬
mera länge blef den härskande; besluten utfärdades i två
exemplar, ett på pergament af rådet och adeln utan råds,
ett på papper, af de ofrälse stånden, men båda med lika
lydande ingress: »Vi efterskrifne Sveriges rikes råd och
ständer, grefvar, friherrar, biskopar, adel, klerkeri, krigs¬
befäl, borgerskap och menige allmoge». Möjligen har dock
samma metod praktiserats under Gustaf Adolfs regering
och någon gång ännu tidigare. Först mot slutet af peri¬
oden hade borgarståndets representanter hunnit så långt i
individualitet, att de mera allmänt började underteckna
sina namn, och vid samma tid finner man äfven allmogens
namn vid sigillen, ehuru till en början hvarken allmänt
eller, säkerligen, egenhändigt.
I början af 1600-talet begynte riksdagsbeslutet, under
1500-talet ofta kalladt recess eller förening, äfven kallas
’ Åtskilliga riksdagar under Erik XIV och Johan III åtskildes
utan formligt riksdagsbeslut.
? Häraden hade den tiden med få undantag inga sigill; någon
besegling af dem kunde redan af den anledningen icke komma i
fråga, men vid midten af 1500-talet började de skaffa sig sådana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
