Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Det nya konungadömet på landslagens grund (1521—1680) - Samhällsklasserna och representationen - §46. Riksdagar och möten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 Det nya konungadémet pa landslagens grund (1521—1680).
Hufvudafsked afsked eller hufvudafsked till skillnad fran de biafsked,
och biafsked. gom stundom utfärdades. De senare utfärdades i två olika
Riksdagens
befogenhet.
hufvudformer: dels (det vanliga) ett i ständernas namn
utgånget tilläggsbeslut, ursprungligen handlande om bevill¬
ning, längre fram upptagande flera olika ämnen, dels (så
t. ex. Gustaf Adolfs tid) ett af konungen ständerna (egentl.
allmogen) medgifvet »skriftligt afsked», upprepande riks¬
dagsbeslutets innehåll och i öfrigt innehållande resolution
å allmogens besvär eller något medgifvande af konungen.!
Sedan riksdagsbeslutets text blifvit fastställd på ofvan
nämnda sätt, upplästes det vid ett sammanträde på riks¬
salen. Konungen eller regeringen höll ett afslutningstal
och ståndens talmän svarade, hvarefter ständerna hemför¬
lofvades, sedan riksdagsbeslutet underskrifvits och beseglats.?
* *
Riksdagens befogenhet. Uppvuxen vid sidan af landets
lag, kallad till hjälp af regeringen vid utomordentliga till¬
fällen mera för att råda, samtycka, förena sig med konun¬
gen än att medbesluta, hade riksdagen i början icke någon
stor eller själfständig maktsfär. Tillfälle att göra några
egna kraf gällande erbjödo under 1500-talet endast fast¬
ställandet af tronföljden ock tronskiftena, men rikets stän¬
der visste på länge ej att begagna sig däraf i någon nämn¬
värd mån, om man undantager 1594 års betydelsefulla,
men endast med ofullständig framgång krönta försök.
Föreningarna med hertig Karl på 1590-talets riksdagar
under samfäldt ansvar3 och den stora nationella brytningen
hade emellertid ryckt ständerna i alla rikets vrår upp till
en utomordentlig verksamhet och ställt dem inför de vik¬
tigaste statsrättsliga problem. Rådsmaktens sammanstör¬
tande gjorde, att äfven de allmänna riksdagarna (t. ex.
! Äfven sckreta utskottets beslut kallades stundom biafsked.
2 Traditionen, att bland häraden Håbo härad skulle beseglat
först, är ogrundad. Mot slutet af perioden satte bondeståndets tal¬
man sina härads sigill först.
3 Redan Västerås recess hade haft en dylik karakter, ehuru
ordet »förening> ej användes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
