Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §47. Konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 47. Konungadömet. 405
formen af 1634 tjänat som förebild, och det var visserligen
icke utan afsikt, som denna stadga för omyndighetsålder
äfven fick bära samma namn.
De nya grundlagarna, vare sig blott föreslagna eller
verkligen utfärdade, hade sålunda tillerkänt konungen oin¬
skränkt rätt öfver rikets styrelse, lagstiftning, ordnande af
förmyndarregering samt beskattningsrätt. För de tre första
maktutflödena kunde åberopas ständernas förklaringar, icke
så för den sista. Karl XI själf sammankallade alltid stän¬
derna, så snart det gällde bevillningar; Karl XII gjorde
det däremot icke. I hvad mån ständernas medgifvande
kunde åberopas för detta tillvägagående framställes lämp¬
ligare längre fram under riksdagen, $ 50.
Förmyndarregering. Karl XI:s testamente bestämde, så¬
som nyss nämndes, dennas sammansättning — i nära an¬
slutning till Karl X:s. Den skulle bestå af den gamla
änkedrottningen Hedvig Eleonora jämte fem kungl. råd,
som konungen särskildt skulle förordna, och skulle änke¬
drottningen hafva tvenne röster. Uti utrikes ärenden och
rättegångssaker skulle regeringen höra hela det kungl.
rådet och besluten fattas efter röstflertal, men i inrikes
handlingar hade den votum decisivum. Regeringens beslut
i inrikes saker skulle emellertid stå till myndig konungs
stadfästelse eller förändring. Rikets stat skulle regeringen
hålla på säker fot och hvarken själf tillägna sig något
eller gifva åt andra, icke heller tillåta någon förändring i
konungens förordningar eller ständernas afsked. Doge
någon af förmyndarne, skulle ständerna på allmän riks¬
dag förena sig med de kvarvarande om en efterträdare.
Kungl. råd ägde däremot förmyndarregeringen att utnämna.
Hvart tredje eller fjärde år, eller så ofta det pröfvades nödigt,
borde förmyndarne sammankalla ständerna samt gifva dem
del af hvad som under den senast förflutna perioden gjorts i
rikets styrelse. Förmyndarne ensamma skulle stå till svars
för regeringen och redovisa inför myndig konung eller
dem, som denne täcktes förordna. Om någon af de kungl.
råden, inom eller utom förmynderskapet, förbröte sig mot
Förmyndar¬
regering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
