Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §48. Rikets råd och det kungl. rådet - §49. Förvaltning, rättskipning och försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 49. Förvaltning, rättskipning och försvarsväsen. 411
fälligt ändamål, att sörja för hemortens försvar, redan 7/,
1700 af kungl. råd sammansatta defensionskommissionen
blef permanent. Det kungl. rådet i sin helhet eller senaten,
såsom det redan länge brukat kallas, tvingades att öfver¬
taga styrelsen hemma i allmänhet, tillsatte ämbeten på för¬
ordnande, upprättade förslag till civila tjänster, vidtog för¬
svarsanstalter och utskref t. o. m. kontributioner. Slutligen
gaf konungen själf 1710 och 1711 ctt slags erkännande åt
senaten såsom den högsta styrande makten hemma i Sve¬
rige. Men den kände det oaktadt svagheten i sin ställ¬
ning (1710 funnos endast sju medlemmar närvarande i
Stockholm) och sökte stärka densamma dels genom att
sammankalla ständerna, en åtgärd som konungen ogillade,
dels genom att 1713 kalla till deltagande i regeringen arf¬
prinsessan Ulrika Eleonora, hvilket konungen godkände i
hopp om att i henne få en förespråkare för sin vilja.
Vid konungens hemkomst ändrade sig åter allt. Rådet
hade ådragit sig hans onåd och skildes alldeles från be¬
fattningen med rikets ärenden. Redan ombudsrådsinstitu¬
tionen i 1713 års kansliordning var ägnad att beröfva det
allt inflytande på regeringen. Och vid sidan af denna ur
den kungl. maktfullkomligheten framsprungna institution
var det de utländska rådgifvarne, som fullbordade: dess
politiska tillintetgörelse. Ännu en gång såg det sig in¬
skränkt till befattningen med revisionssakerna.
§ 49. Förvaltning, rättskipning och försvarsväsen.
Förvaltningens och rättskipningens organisation, sådan
den på 1630-talet fullbordats, tog sig på papperet visser¬
ligen ut som en ståtlig och väl sammanfogad byggnad,
men i verkligheten förhöll det sig något annorlunda. Både
på det ena och andra området visade sig väsentliga brister;
författningarna efterlefdes icke strängt, och ständernas be¬
svär vid riksdagarna visade bl. a., att allt ingalunda var
väl beställdt. På de stränga ansvarsbestämmelserna i 1634
års RF. hade man icke länge kunnat hålla, och det var
framför allt slappheten och oordningen inom förvaltningen
Defensions¬
kommissionen.
Rådet efter
1714.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
