Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Det karolinska enväldet 1680—1718 - §51. Reduktionen och ståndsförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 51. Reduktionen och ståndsförhållanden. 427
Någon likformighet i jordbeskattningen blef däremot icke
införd. Jordnaturens oföränderlighet, oberoende af ägarens
stånd, blef i stället, i sammanhang med den civila och
militära indelningens ordnande, uppställd som regel men
därmed också de e. o. räntorna fastlästa vid jorden.! Sä
terier fingo visserligen icke vidare anläggas (res. å adelns
besvär 1686), liksom många olagliga säterier indragits, och
skattejord ej längre ärfvas till frälse (res. å adelns besv.
1682), men frälsejorden förblef alltjämt trots många en
staka undantag, förbehållen adeln.?> Alla inskränkningar
i fråga om allmogens disposition öfver sin jord kvarstodo,
och de ökades genom tjänstehjonsstadgan 1686, som fast
ställde det antal arbetare, som en hemmansägare hade rätt att
använda. Någon förändring i frälseböndernas ställning
ägde icke heller rum. Det ofrälse programmet från 1650
hade sålunda visserligen icke fullständigt realiserats.
I vissa fall uppträdde dock enväldet nivellerande och
skulle måhända kommit att göra det mera, om ej det stora
kriget utbrutit. Karl XI aflyste 1692 de adliga borgrätterna
(jfr s. 388). Karl XII upphiifde skillnaden mellan friilse
och ofrälse medlemmar i hofriitterna* (k. br. ’4/, 1698),
och många ofrälse förmågor framdrogos; men å andra sidan
gafs ingen allmän förklaring i fråga om rätten till äm
beten och utdelades flitigt adelskap samt äfven grefve- och
friherrevärdigheter.+ Man beskyllde enväldet, kanske icke
utan skäl, att därmed vilja draga ned adelsståndets nivå,
men på samma gång gafs fortfarande näring åt stånds
söndringen. Allmogen förbebhöll sig 1682 likhet under krigs
tid med adelns bönder i utskrifningar, för så vidt sådana
skulle kvarstå, och det ständiga knektehållet ordnades lika
’ Annu vid 1682 års riksdag begärde allmogen, ehuru förgäfves,
befrielse från mantalsdagsverkena, hvilka den, kanske icke alldeles
utan skäl, betraktade som en »rekognition» för det den vid utskrif
ningar räknats som frälse. Nya hjälpedagsverken förekommo t. o. m.
på vissa orter.
2 Karl XII anbefallde t. o. m. 1717 en räfst med dem, som efter
1700 kommit i besittning af frälsegods utan att hafva förskaffat sig
kungl. tillstånd; jfr Lagermarck i Hist. Tidskr. 1886, s. 281.
> De frälse hade förut äfven haft högre lön.
t De k. råden blefvo under Karl XI:s tid regelbundet grefvar.
Tjänstehjons
stadgan 1686.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
