Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §53. Grundlagarna 1719—4/3 1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 53. Grundlagarna. 439
Senare författningar och grundlagar. Rikets ständer Grundlagar¬
hade förbehållit sig att, om uttydning eller förbättring af bes I ae
erundlagarna, särskildt regeringsformen, behöfdes, göra grundlagar.
sådant på allmän riksdag. Sistnämnda lag, riksfädernas
stora verk från 1719 och 1720, grundvalen för det »sälla
regeringssättet», betraktade man med sådan vördnad, den
ansågs så helig och orygglig, att man ej kom sig för att
ändra dess paragrafer, och det gick på samma sätt med
riksdagsordningen. Så mycket friare kände sig ständerna,
när det blef fråga om att utlägga grundlagarna eller ordna
deras tillämpning i praxis, medan grundtexten orubbad kvar¬
stod. Meningsskiljaktigheter uppstodo vidare med tiden
mellan konung och råd om tillämpningen af vissa para¬
grafer, och dessa tvister bidrogo att bringa statsskickets
principer till full klarhet, när ständerna kallades till skilje¬
domare. Det politiska lifvets missriktning bragte slutligen
hela statsskicket under debatt; man sökte bot för de goda
lagarnas elaka verkningar, och resultatet blef, utom ett och
annat förslag, bland annat två nya grundlagar.
Tiden före 1755. De viktigaste tilläggen eller för- Tiden före
klaringarna gällde dels rådets fördelning på divisioner 17°
och beslutmässighet, d. v. s. paragraferna 15 och 17 RF.,
(RSt. bref 8/, 1720, 2/4 1727, !1/, 1731, !2/, 1743), dels para¬
grafen 40 i samma lag om ämbetsutnämningar. Bland de
många författningarna angående sistnämnda ämne märkas
förordn. ?9/, 1723 om »karakterer», subordination och ackor¬
der, ?7/, och 9/, 1739 om förslags upprättande, ansöknings¬
tid m. m.; RSt. bref !3/, 1739 om förslag till högre tjänster
och konungens. rätt att gå utom förslaget m. m.; cirkuläret
25/, 1741 om tjinsteférslag; RSt. bref ?/,, 1734, förordn. 3/,,
1741 ang. tjiinsteackord; RSt. bref "/, 1752 om besiittande
af kanslipresidentsimbetet m. fl. Härtill kunde bl. a.
liggas RSt. bref ’%/,, 1751 om ständernas rekommenda¬
tioner samt 4/, 1752 om extra domstolar..— Afven kun¬
gorelsen ?7/, 1741 om fri religionsöfning och medborgerliga
rättigheter för de reformerta bör anföras, såsom delvis
ändrande KF. 8 2.
Frågan om grundlagarnas verkställighet vid riksdagen Förklaring om
1755—56. Tvisten mellan Adolf Fredrik och rikets råd grundlagarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
