- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
441

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §53. Grundlagarna 1719—4/3 1772

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 53. Grundlagarna. 441
ningen, såsom grundlag betraktad, en vidunderlig karak¬
ter. Där afhandlades nämligen 1) ungdomens uppfostran
vid skolor och akademier; 2) auskultanters eller extra¬
ordinariers antagande i ämbetsverken; 3) åldersbestäm¬
melser ’ för utöfning af domarämbete; 4) befordringsväsen¬
det; 3) rangväsendet; 6) lagskipningen; 7) utnämnande af
justitiekansler; 8) skrif- och tryckfriheten; 9) ämbetsmän¬
nens penninglön; 10) arbetsmetoden i hofrätterna; 11) grund¬
lagsändring; 12) besvärsrätten hos rikets ständer; 13) ar¬
betssättet i nedre justitierevisionen och slutligen 14) riks¬
rådsvalen.
En annan frukt af denna riksdags lagstiftningsverk¬
samhet blef förordningen ang. skrif- och tryckfrihet ?/,,
1766. Det förklarades där till sist ($ 14), att den i för¬
ordningen utstakade skrif- och tryckfriheten skulle äga all
den trygghet, som en orygglig grundlag medför, hvarför
ingen, vid kungl. onåd, skulle understå sig att tillstyrka
någon förtydning eller inskränkning af densamma och K.
Maj:t icke ens själf tillåta den minsta ändring, rubbning
eller förklaring, som kunde lända till skrif- och tryckfri¬
hetens inskränkning.!
Hvad riksdagsordningen angar, är redan nämndt, huru
dess tillämpning jämkades genom de för hvarje riksdag
uppgjorda instruktionerna för utskotten, särskildt sekreta
utskottet (t. ex. 1751 och 1765) och urskillningsdeputationen
(t. ex. 1748, 1760). Ständernas verksamhet vid riksdagarna
gällde för öfrigt förordningarna */, 1727 och %/,, 1738
om åtgärder till riksdagarnas forkortande; riksdagsbesluten
1734 § 9 och 1747 § 15 samt forordn. ?2/,, 1738 ang.
besvär öfver justitierevisionens domar; kungérelsen °/, 1751
(hufvudsakligen ordningsregler); förordningen "/,, 1756 ang.
befordringsansökningar hos ständerna; RSt. bref °/, 1766
om upphörande af deras flesta deputationer mellan riks¬
dagar (jfr riksdagsbeslutet 1766 § 6), ifvensom förordningen
om lagarnas verkställighet år 1766 (om deras befattning
med rättskipning och utnämningar) — Ang. riddarhus¬
! Från samma riksdag härrör k. br. 25/3 1765 om de vid sista
riksdagen befordrades tur (åter upphäfdt 1769).
Tryckfrihets¬
förordning
Ia LTR
Förklaringar
af riksdags¬
ordningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free