Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §54. Rikets ständer 1718—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 54. Rikets ständer. 451
oss eftersynen, huru lag och rätt skipats, samt att upprätta
en lidande.! En ursäkt för deras ingripande kunde emel¬
lertid ligga i den bristfälliga organisationen af högsta rätt¬
skipningen uti justitierevisionen. Men äfven här läto stän¬
der icke binda sig af laga former eller egna föreskrifter.
Vid frihetstidens sista riksdagar upptogos tvistemål, som ej
genomgått alla instanser eller, af K. Maj:t afgjorda, icke i
laga tid dragits under ständernas dom eller till och med
sådana, öfver hvilka inga besvär anförts, skärptes domar,
fällda af hofrätterna, och ändrades äfven föregående stän¬
ders dom.?
För uppsikten öfver rättskipningen skaffade sig stän¬
derna omsider ett särskildt organ mellan riksdagarna.
Redan RF. 1720 hade ($ 23) ålagt justitiekansleren att
bl. a. hafva inseende öfver lagars och förordningars efter¬
lefnad och därom inkomma med en utförlig berättelse till
ständernas sammankomst. Under det varma intresse, som
1766 rådde för lagarnas riktiga verkställighet, beslöto stän¬
derna att själfva vid hvarje riksdag tillsätta justitiekansler,
då dennes uppgift innefattade »det yppersta förtroende,
som ett fritt folk åt någon af sina medlemmar gifva kan»,
och därför helst borde ankomma på dess omedelbara val.
Han befriades från ordinarie ledamotskap i lagkommissio¬
nen och nedre justitierevisionen, ehuru med rätt att bevista
deras öfverläggningar, däremot borde han, så ofta hans tid
tilläte, öfvervara justitieärendenas afgörande i rådet. Men
därjämte skulle enhvar äga obehindradt tillträde till ho¬
nom med klagomål öfver begångna lagstridigheter af »äm¬
betsmän eller andra», hvarefter han skulle förfara allt efter
ärendets beskaffenhet.?
Detta angående den ordinarie rättskipningen. Den
politiska domsrätten, d. v. s. i mål, som rörde försök mot
regeringsformen eller ständernas frihet, ägde dessa sig för¬
behållen genom § 13 RO., och de kunde begagna sig at
1 Mem: "5/,, 1769; 17/,, 1769.
2? Malmström VI, s. 340 f.
3 Justitiekanslerns berittelse till ständerna vid 1769 års riksdag
är tryckt. ts
Justitie¬
kanslern och
rikets ständer.
Den politiska
domsrätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
