Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §55. Konungamakten 1719—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 55. Konungamakten. 465
1720 (§ 11). Undantag gjordes endast för ministrar till
främmande hof (tillagdt i KF. 1751).
Så utförlig än den 40:e paragrafen var — det var den Närmare ut¬
längsta i regeringsformen —, funnos dock dunkla punkter. ep ef
En sådan var den, huruvida rådet skulle upprätta förslag
vid de högre tjänsternas bortgifvande eller nöja sig med
att nämna ett antal personer. Det bestämdes omsider,
efter en växlande praxis, 1739 därhän, att ett förslag på
tre personer skulle upprättas, och samma föreskrift intogs
i Adolf Fredriks konungaförsäkran. En annan dunkel
punkt var den, huruvida konungen kunde gå utom för¬
slaget. Hvad högre tjänster angår, erkändes denna rätt
uttryckligen nyssnämnda år i sammanhang med fast¬
ställandet af formen för förslag. I fråga om de lägre
tycktes $ 40 binda konungen vid förslaget. Det oaktadt
bestred man icke ens för Fredrik I rätten att gå utom det¬
samma, och den tillerkändes Adolf Fredrik uttryckligen i
hans försäkran. Men uti båda fallen skulle utnämningen
ske med :råds råde, d. v. s. rådet eventuellt äga rätt att
utvotera den konungen ville nämna.!
Det hade å ömse sidor behöfts en ovanlig grad af takt Tvister om
och förstånd för att under sådana förhållanden undvika rsp
konflikter. Nir dessa egenskaper 4 ena eller andra sidan
eller å båda saknades, måste det komma till sammanstit¬
ningar. De hade ej uteblifvit under Fredrik I:s tid, ehuru
rådet i allmänhet visat sig undfallande. Men i början af
Adolf Fredriks regering ledde frågan om ämbetsutnäm¬
ningar till allvarsammare tvister. Rådet började, ej utan
uppfordran från ständernas sida, att utvotera dem konungen
ville utnämna utom förslag; konungen vägrade att rätta
sig efter rådets mening och ville ej utfärda fullmakt för
någon annan. Å båda sidor vädjade man till ständerna
1 Viktigast bland de tidigare författningarna om utnämningar äro
förordn. ?7/, 1739 om förslags upprättande till lägre tjänster, ansök¬
ningstid och skyldighet att söka tjänsten, med förkl. ?/; 1739, RSt.
bref ’!3/, 1739 om förslag till högre ämbeten (ofvan anfördt), samt
cirk. *5/, 1741.
Hildebrand, E. Sv. statsfirfattningens hist. utveckling. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
