- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
467

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §55. Konungamakten 1719—1772

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 55. Konungamakten. 467
och det skedde genom det s. k. tjdnstebetdnkandet, som
uppsatt af sekreta deputationen vandrade genom sekreta
utskottet, stora sekreta deputationen och stånden för att
slutligen se dagen i en k. förordning 23/,, 1756.
_ Tjansternas bortgifvande, hette det där, hade en med
friheten nära förknippad gemenskap. Erfarenhet, förtjänst
och värdighet vore synonyma, ja, detsamma, som med andra
ord kallades tjänsteår och meriter. Den borde anses som
skicklig, som ej kunde bevisas vara oskicklig. Följden häraf
blefve, att tjänsteår vore den säkraste måttstocken, och kol
legierna borde därför vid förslags upprättande följa anci
enniteten (sista fullmaktens datum). Den, som tre gånger
stått på förslag och ej blifvit utnämnd, borde tredje gången
få karakter och fullmakt och fjärde gången erhålla syss
lan 0. 8. V.
Därjämte bestimdes (RSt. bref ?9/, 1756), att öfver
ståthållare i Stockholm, öfverste för gardet och artilleriet
samt kaptenlöjtnant vid drabanterna skulle nämnas med
råds råde och efter »förtroende». Ständerna hade därmed
företagit en ny inskränkning i konungamakten men på
samma gång lagt grund till den ännu i dag bestående
skillnaden mellan förtroendeämbetsmän och andra.
Förordn. till befrämjande af lagarnas behöriga verk
ställighet 1766 sysselsatte sig utförligt med ämbeten och
tjänstetillsättningar. Den återställde i sin kraft k. förordn.
*7’, och %/; 1739, rikets stiinders bref 18/, 1739 och cirku
läret *5/, 1741. Tyiinstebetinkandet upphifdes, dock skulle
den, som tre gånger stått på förslag, fjärde gången ensam
uppföras; den borde hållas skickligast, som tre gånger upp
förts på förslag. I fråga om militära sysslor inskränktes
konungens valrätt, för så vidt han ända till majorsgraden
måste hålla sig inom samma regemente. Beslutet om de
fyra förtrolighetsämbetena förnyades. Härmed slutade fri
hetstidens lagstiftning i fråga om tjänstetillsättningar, för
så vidt det gällde konungens utnämningsrätt. Huru stän
derna tillägnade sig rätten att besätta vissa ämbeten, är
förut nämndt.
Tjänste
betänkandet.
Förtrolighets
ämbeten.
Förordningen
1766.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free