- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
469

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §55. Konungamakten 1719—1772

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 55. Konungamakten. 469
formen beskrefve, oférkrinkt, men tillämpningen blef be¬
synnerlig nog.
Lagstiftning. Lagstiftningen tillhörde, såsom redan är
nämndt (s. 448), sedan 1720 uteslutande ständerna, ehuru
regeringen naturligtvis äfven ägde initiativ. Men åt stän¬
dernas lagar eller förordningar skulle konungen gifva auk¬
toriteten af sitt namn. Han ägde »under sitt höga namn»
låta utgå hvad ständerna föredrogo honom till underskrift,
liksom sedan befordra detsamma till verkställighet. Vore
konungen ej tillstädes, skulle rådet utfärda expeditionerna
i hans namn men med sin underskrift, hvilket äfven ålåg
dem, ifall det »skulle något längre på tiden ankomma»
med konungens underskrift, än angelägenheten fordrade
(RO. 8 20). Om lagstiftning och lagförklaring mellan riks¬
dagarna se likaledes s. 448.
Beskattningsrätten tillhörde ständerna, dock fick ko¬
nungen med råds råde i händelse af anfallskrig utskrifva
nödig gärd, tills ständerna hunne sammankomma (RF. $ 6).
Den upprättade staten finge icke öfverskridas, med mindre
»K. Maj:ts och rikets oundgängliga tjänst» så fordrade (8 31;
jfr KF. 1720 § 18; 1751 § 12). En viss summa hand¬
penningar anslogs till K. M:ts enskilda behag, likaså en
årlig summa till extra utgifter”att af K. M:t med råds råde
disponeras. Det visade sig dock i detta fall svårt att kon¬
trollera regeringen.
Konungen fick ej börja krig men ägde att med råds
råde vidtaga försvarsanstalter. Om utrikespoiitiken se
s. 449.
Konungen ägde rätt att slå mynt men ständerna att
bestämma dess skrot och korn. Han ägde rätt att utdela
adlig värdighet men endast sparsamt, och faktiskt blef
han därvid beroende af ständernas samtycke (se § 63);
likaså ordnar, sedan sådana 1747 införts. Enligt 1751 års
KF. fick han med råds råde eller ständernas samtycke na¬
turalisera främlingar; det hade varit förbjudet i 1720
års KF.
Interimsregering. Under konungens vistelse utrikes
eller svårare sjukdom skulle regeringen föras af rikets råd
Lagstiftning.
Krigsgärd.
Statsmedlens
användning.
Konungens
öfriga rTättig¬
heter.
Interimsrege=
ring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free