Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §56. Rikets råd 1719—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
personer, att till hvart ledigt rum tre kunde föreslås. För¬
slaget skulle sedan föredragas i resp. stånd till »samtycke,
gillande och stadfästande», hvarefter det underställdes K.
M:t, som därpå gjorde sitt val i sittande råd, dock utan
omröstning.! Blef ett rådsämbete ledigt mellan två riks¬
dagar, fick det ej besättas, förrän ständerna sammanträdt.
I början af frihetstiden brukade riksrådsvalen upp¬
skjutas till slutet af riksdagen, men genom förordn. |,
1739 bestämdes, att de uppkomna ledigheterna skulle fyllas
vid dess början. I afseende på valsättet gjorde sig efter
hand den principen gällande, att valet borde vara enhälligt.
Någon rätt för stånden att utesluta en misshaglig person
från förslaget omtalades ej i RF. men förnekades icke heller
uttryckligen. Olika åsikter gjorde sig i afseende därpå
gällande.? Vid riksdagen 1719 hade uteslutningar i stån¬
den ägt rum; sedermera förekommo ej sådana förrän vid
riksdagen 1760—62.
Konungens rätt att välja inom det af ständerna fram¬
lämnade förslaget var af RF. erkänd, men den blef efter
hand inskränkt och till sist nästan annullerad. Det blef
nämligen vanligt att, sedan konungen inom ett förslag på
tre utnämnt en, bibehålla de återstående och endast fylla
listan med ett nytt namn. Behöfdes det sålunda att till¬
sätta tre riksråd, fick konungen att välja mellan fem per¬
soner i stället för nio. Det kunde ändock hända, att ko¬
nungen förbigick just den, som ständerna önskade. Man
tog, för att förekomma detta, steget fullt ut genom för¬
ordn. ang. lagarnas verkställighet 1766, där det bestämdes,
att den, som tre gånger varit uppförd på rådsförslag och
icke blifvit utnämnd, fjärde gången ensam skulle presen¬
teras konungen och sålunda vara själfskrifven. Dessutom
inskränktes konungens utnämningsrätt genom bruket att
återkalla licentierade riksråd (se längre fram).
Enligt gammal vana aflade nyutnämnda riksråd sin
rådsed vid ständernas sammankomst. Det var dock endast
! Den sista bestämmelsen (att det skulle ske i sittande råd)
tillades 1720
? Jfr Stavenow, Om riksrådsvalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
