Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §56. Rikets råd 1719—1772
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 56. Rikets råd. 483
Mot praxis svarade teorien. Rådet, hette det i Bro¬
wallius’ ofta anférda memorial 1752, ir ingen sjiilfstiindig
del af rikskroppen; det är endast ständernas fullmäktige
vid lagskipningen. »I sjilfva verket ar det sa, att ju mera
ständerna taga ifrån rådet, ju mer taga de ock ifrån sig
själfva.> >»Af sina fullmäktige, Svea rikes råd», förklarade
en annan af det fria statsskickets förfäktare, »böra rikets
ständer icke förmoda, att de vilja råda K. M:t annorlunda
än rikets ständer finna och förklara för riket nyttigast.>
Denna förpliktelse inskärptes slutligen genom de strängaste
ansvarsbestiimmelser, vid hvilkas tillämpning den nyss¬
nämnda motsägelsen återigen trädde i dagen.!
Detta rådets ansvar tröttnade icke grundlagarna att Rådets ansvar.
inskärpa. De skulle vara rikets ständer ansvariga och
hvar för sig göra redo för sina »rådslag, votering och för¬
hållande», när ständerna så kräfde, bjöd RF. § 14; dock
skulle ingen olycklig utgång, som mot deras votering och
på skäl grundade mening? hända kunde, dem tillräknas.
De skulle ansvara för olaga uteblifvande och stå till svars
för ständerna, om någon skadlig påföljd hände af deras
voteringar, hette det $ 15. De skulle vara ansvariga, om
de vid befordringar sökte föredraga sina anhöriga framför
andra förtjänta män eller ej gjorde påminnelser, om något
strede mot Sveriges lag och regeringsformen, eller ej läm¬
nade nödiga underrättelser, »enär vid ständernas samman¬
komster finnes nödigt att efterfråga, om någon lidit men>,
hotade $ 40. Ständerna ålåg det att vid sina samman¬
komster efterfråga, huru rikets råd ställt sina rådslag till
K. Maj:ts nöje, rikets förkofran och deras egen heder, be¬
stämde 8 45. De voro ansvariga för ständerna, om genom
deras omröstande något skedde mot regeringsformen, funda¬
mentallagen och ständernas frihet, upprepade konungaför¬
1 De olika uppfattningarna framträdde äfven i En Ärlig Svensk.
Sedan förf. s.:121 låtit >Prudens> kort och godt förklara, att »här
fordras inga andra skäl än att rikets ständer ej behöfva dem längre
till fullmäktige utan licentiera dem från rådsämbetet>, fann han sig
längre fram föranlåten att i »Honestus’» person utforligt bevisa, att
rådsämbetet vore ett ämbete liksom andra, från hvilket man ej utan
rannsakning och dom kunde skiljas.
> Tillagdt 1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
