Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §57. Försöken att ändra och utveckla frihetstidens grundlagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 57. Försöken att ändra och utveckla frihetstid. grundl. 493
om »våra lagars verkställighet» blifvit föremål för behand¬
ling i några sammanträden mellan sekreta utskottet samt
sekreta och justitiedeputationerna.! Den senaste riksdagens
stora verk, förordningen ang. lagarnas verkställighet, blef
föremål för en mycket intressant öfverläggning? samt bit
för bit sönderplockadt. Vissa punkter borde alldeles upp¬
häfvas, såsom själfskrifvenhet till rådsämbetet, tillsättandet
af justitiekansler, sättet för grundlagsändring, andra remit¬
teras till vederbörande deputationer; dessutom föreslogs en
akt om personlig säkerhet samt säkerhet om äganderätten,
det märkligaste försöket att på 1720 års grundval möjlig¬
göra en sund politisk utveckling.
Den allmänna säkerheten, sådan var motiveringen,? Akten om per¬
berodde förnämligast därpå, att lagstiftande och lagskipande mah Seni
makt ej blandades; eljest blefve själfva lagskipningen lag- d
stiftning, och Mästaren oansvariga godtycke bestämde
både lagen och lagens tillämpning. Af denna blandning
härrörde alla försiggångna oredor. Utöfningen af regerings¬
formen borde därför ledas tillbaka till sin simplicitet, men
en särskild lag behöfdes för detta ändamål. I förslaget
till denna stadgades att börja med uttryckligen hvarje
medborgares säkerhet till lif, ära och personlig frihet samt
rätt att vistas hvar som helst i riket, allt tills laga domstols
utslag fallit: likaså säkerhet till ämbete, så länge man ej
missbrukade detsamma; förbjödos alla sådana rättegångs¬
bevis, som allmänna lagen ej tillät, likaså tortyr, samt
alla extra domstolar under eller mellan riksdagar (dock
med ett undantag). Rikets ständer skulle vidare icke döma
i justitiesaker; de vore eljest domare, som icke voro un¬
derkastade jordiskt ansvar. Förordningar mellan riks¬
dagar skulle endast göras, när rikets välfärd det ound¬
gängligen kräfde, och sådana förordningar af ständerna
verkligen öfverses.
: Närmaste anledning gaf frågan om justitiekanslersämbetets
besättande (mem. i motsatt riktning af presid. v. Höpken och hof¬
rättsrådet Linnerhielm).
? Jfr särskildt Schönbergs yttrande d. !7/,,, Protocoller etc.,
g. 114.
3 Den hade utvecklats särskildt af landshöfding Rappe, kammar¬
rådet Stierngranat och k. sekreteraren Schönberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
