Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §58. Ståndstvisterna under frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
straff afskaffas, om ej brottet vore af särskildt svår mora¬
lisk beskaffenhet; näringarna fritagas från tvångsförfatt¬
ningar; adeln bibehållas vid rätten att äga säterier m. m. d.;
eljest enhvar köpa hvad jord som helst; dock skulle
frälsejord i allmogens hand ikläda sig skattenatur men
jordnaturen eljest vara oföränderlig; ägande- och åborätten
betryggas och enhvar äga full disposition öfver sin jord
i fråga om bergverk, jakt, fiske, skog o. s. v.; inga skatter
upptagas för nyodlingar; allmänningarna återställas till
land, härad och socknar, och deras afkastning användas
till torrläggning af kärr m. m., men i synnerhet till under¬
hall af sockenskolor 0. s. v.
Hade odalståndens privilegier blifvit en verklighet vid
sidan af adelsståndets och en afräkning företagits, hade
visserligen icke mycket återstått at privilegiinatur, ty hvad
som är en rätt för alla har förlorat privilegiets exklusivitet.
Men ståndsförfattningen var ännu för lifskraftig och sam¬
manhängde för nära med alla slags privilegier; yrkanden,
som i sig inneburo jämlikhet, kommo därför att framställas
under denna form. På Keppleri memorial grundades det
Förslag till förslag till privilegier för bondeståndet — de skulle visser¬
privilegier förligen gälla »hvarje människa, som icke var adel», betryg¬
oo gade de politiska rättigheterna men rörde mest allmogen
oo — som uppgjordes 1771. Det tycktes också vilja förbe¬
hålla densamma uteslutande rätt till skattehemman, stipu¬
lerade i hvarje fall åbons uteslutande rätt till skatteköp
och förbjöd enhvar ståndsperson att förvärfva bergsmans¬
hemman. I stället för odalstånden talades äfven om nd¬
ringsstånden (med uteslutande af prästerskapet), och Stock¬
holms borgerskap utvecklade i ett rätt märkligt memorial till
borgarståndet sina åsikter om allmän och enskild frihet,
om »naturliga» eller bestiindiga och »politiska» eller vill¬
korliga privilegier, om niringsstandens kraf och »hushalls¬
trädets» skötande efter naturens ordning. Huru kan väl¬
mågan bland adeln blifva allmän, frågades träffande nog,
så länge väfspolen och plogen ej vunnit samma anseende
som pennan och värjan?
Vackra ansatser, som vittna om den rikedom af poli¬
tiska tankar, som frihetstiden framkallat. Men visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
