- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
511

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §59. De nya grundlagarna 1772—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 59. De nya grundlagarna. 511
stematiskt, konungamakten och dess förhållande till rådet;
bland dem hade inflyttats paragraferna om ämbetsutnäm¬
ningar och adlande. Därefter ägnades 88 13—33 åt rätt¬
skipningen, centralförvaltningen och landtregeringen med
samma utförlighet som förut (nya paragrafer om riksrätten
och förtroendetjänster). $$ 34—37 inrymde bestämmel¬
ser om konungahuset, förmyndar- och interimsregering,
delvis med förebilder i frihetstidens konungaförsäkringar;
§§ 38—51 om riksdagen och maktfördelningen mellan den
och konungen; §§ 52—54 om privilegierna och de tyska
provinserna, hvarpå något omotiveradt följde ett par para¬
grafer om rikets ständers bank och arméens pensionskassa;!
den sista handlade om regeringsformens tolkning och för¬
klaring. I afseende på redigering betecknade RF. 1772
icke något framsteg, och bristerna ersattes icke af den
gammaldags färgläggning, som författaren sökt gifva sitt
verk.
RF. § 2 åberopade äfven konungabalken landslagen,
hvilket ej kunde få någon praktisk betydelse; § 3 arffér¬
eningen, sådan den blifvit gjord 1743, äfvensom Västerås”
arfförening 1544 och Norrköpings beslut 1604.
En ny, helt kort konungaförsäkran, innehållande en
afsägelse af enväldet och ett löfte att regera efter den nyss
antagna fundamentallagen, aflade Gustaf III d. 27 aug.
1772, och en i öfverensstämmelse därmed affattad ständig
konungaférsikran? inrycktes i riksdagsbeslutet 1779. Med
ett par mindre ändringar, föranledda af förenings- och
säkerhetsaktens antagande, aflades den af Gustaf IV Adolf
både vid regeringens öfvertagande 1796 och vid kröningen
1800.
Med frihetstidens öfriga grundlagar hade äfven riks¬
dagsordningen upphäfts. I riksdagskallelserna 1778 åbe¬
ropades, hvad adeln angar, riddarhusordningen 1626; i
talmansederna lingre fram riksdagsordningen 1617. Den
förra stadfästes af konungen med nagra tilliggsartiklar d.
3 nov. 1778 och förklarades för en fundamentallag; uti
! De voro senare tillagda, jfr Odhner, I, s. 112 not.
! >Svea och Göta konungars försäkran så väl vid deras anträde
till regementet som ock vid deras kréning>.
Konunga¬
balken och
ar föreningen.
nungaför¬
säkran.
Riddarhusord¬
ning 3/,, 1778.
Riksdagsord¬
ningen 1617
med fir¬
klaringar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free