Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §59. De nya grundlagarna 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
riksdagsbeslutet åberopades utom nämnda riddarhusordning
och regeringsformen äfven 1617 års RO. »i alla de delar,
hvarutinnan densamma genom regeringsformen ej är ändrad»,
infördes talmansederna jämte föreskrifter om talmännens
utnämnande, redogjordes för de olika lagfrågornas behand¬
ling vid riksdagen samt antogs som »lag och rättesnöre»
för följande riksmöten »allt hvad enligt detta vårt beslut
och de så väl hos K. Maj:t som på rikssalen hållna proto¬
kollen vid denna första riksdag efter regeringssättets för¬
bättrande blifvit af K. Maj:t å dess eller af oss å vår sida
iakttaget i afseende på ordningen vid riksdagars hållande,
ärendenas afgörande och de röstägandes egenskap»>.
Gustaf III:s RF. § 37 talade om konungens testamente såsom gil¬
rg 2° tigt i afseende på förmyndarregering, och sålunda återfick
1789. | denna urkund statsriittslig betydelse; något godkännande
af ständerna ifrågasattes däremot icke längre. Gustaf III:s
testamente var dateradt d. 79 maj 1780, försågs med ett
tillägg dat. 2 juni 1789, samt afhandlade férmyndarrege¬
ring, konungens uppfostran och änkedrottnings underhåll.
Ståndsprivi- Ståndsprivilegierna hade fått en allmän bekräftelse
legierna. i RF. 8 52; nya skulle ej gifvas utan alla fyra ståndens
vetskap och samtycke.
Regeringsfor- Grundlagarnas utveckling. Regeringsformen förkla¬
mens karakter- rades för en helig och orygglig grundlag och skulle efter
bokstafven tillämpas. Uppstode något tvifvel om dess me¬
ning, skulle den förklaras af konung och ständer under
de former, som iakttogos vid vanlig lagstiftning. Någon
annan föreskrift om grundlagstiftning fanns icke, mer än att
sådan icke finge ske utan konungens samråd och samtycke
(jfr längre fram s. 527), och man torde ännu icke tänkt sig
möjligheten att låta de särskilda paragraferna i regerings¬
formen i mån af behof undergå förändringar.! Den var
emellertid i flera fall otydlig och ofullständig, i synnerhet i
18 39 förutsatte likväl, att »fundamentallagarna» kunde för¬
bättras, ändras, tillökas eller förminskas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
