Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §59. De nya grundlagarna 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 59. De nya grundlagarna. 513
fråga om riksdagen, och så fann man sig fortfarande nöd¬
sakad att anlita särskilda tillägg och förklaringar.
I afseende härpå kommo i öfverensstämmelse med stats¬
skickets nya anda muntligen eller skriftligen gifna kungl. Kungl.
diktamina att spela en viss roll. Genom ett sådant gaf %*amina.
konungen 1786 sin vilja till känna med afseende på be¬
räkningen af ståndens röster vid ett riksdagens beslut;
genom ett sådant afgaf han 1789 en förklaring angående
riksdagens förmenta rätt att gifva bevillning på vissa år.
Vanligen intogos förklaringarna till RF. i riksdagsbesluten. Riksdags¬
1779 års beslut hade sålunda, såsom redan nämnts, blifvit 9"
normerande för riksdagens verksamhet. 1786 infördes i
riksdagsbeslutet både förklaringen om beräkningen af stån¬
dens röster och om betydelsen af ordet »välfärd»i 8 2 RF.; ¬
1789 beslutet om riksgäldskontoret.
En särskild tilläggsakt, som i vissa delar upphäfde
regeringsformen, antogs 1789 under namn af förenings- Förenings- och
och säkerhetsakten, dat. d. 21 febr. och 3 april samma år. Ta gg
Uti 9 paragrafer innehöll den om hvart annat bestämmelser 1789. ”
om statsskicket och om ståndsprivilegier, hvilka i den
kungliga sanktionsformeln ytterligare modifierades.
Den makt öfver riksstyrelsen, som konungen fått ge¬
nom denna akt, begagnade han för att genom administra- Administrativa
tiva författningar ordna verksamheten för de institutioner, författningar.
högsta domstolen och rikets allmänna ärendens beredning,
hvilka ersatte riksrådet, för de tillförordnade regeringarna,
liksom för att ingripa 1 förvaltningens organisation.
På samma väg ordnades tryckfrihetens utöfning, hvil¬
ken åter, liksom före 1766, var beroende på regeringens
administrativa godtfinnande.
Såsom särskilda författningar angående rikets ständer Senare för¬
kunna anföras kungörelsen ’/, 1779 om revision af banko- ae
verket samt ’7/, 1789 om riksgdldskontoret (m. fl. forfatt- — ständer.
ningar ang. samma verk); förklaringen i 1800 års riks¬
dagsbeslut om ett slags revision af statsverket 0. s. v.
Standsprivilegierna blefvo slutligen, äfven de, 1789 uviveckling af
föremål för åtskilliga på administrativ väg gifna förkla- ee
ringar och tillägg.
Hildebrand, E. Sv. statsforfattningens hist. utveckling. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
