Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
brukade i domarämbeten och voro kända som rättvisa och
lagfarna män. Konungen ägde där endast två röster samt
utslagsröst. RF. § 9 tillerkände »K. Maj:t allena» rätten
att göra nåd, återgifva ära, lif och gods.!
Rådsdivisioner Sysslorna skulle af K. Maj:t fördelas mellan rikets råd
och konseljer. enligt § 8, som blott bestämde, att justitierevisionen skulle
utgöra en afdelning. Endast de ärenden, som RF. uttryck¬
ligen nämnde, skulle afgöras i »sittande råd», de öfriga efter
konungens godtfinnande på en rådsdivision eller i ens. k.
konselj,2 i hvilken ett växlande antal rådsherrar, kansli¬
tjänstemän och högre ämbetsmän deltog; stundom var icke
ett enda riksråd närvarande.? Någon ordning i afseende på
ärendenas fördelning mellan konseljerna och rådet eller
rådsdivisionerna kom aldrig till stånd.? Efter hand bör¬
jade konungen alltmera sällan deltaga i de egentliga råds¬
sammankomsterna och tog genom expeditionslistor eller
protokoll del af där behandlade ärenden. Afven i de fall,
då RF. talade om beslut » sittande råd», afgjordes ärendet
ofta i konseljen, hvarpå beslutet endast anmäldes 1 rådet
eller fick där pro forma stadfästelse. — Till konseljerna hörde
en tid ifven den s. k. statskonseljen (»K. Maj:ts konselj
för statens reglerande»), där statskontoret var föredragande
och statsregleringen med därmed sammanhängande viktiga
frågor behandlades (jfr under § 62).°
RF. § 16 anordnade i sammanhang med ett förbud
Riksrätten. MOt alla extra domstolar en särskild rikets rätt, i händelse
någon af så hög börd eller rikets råd eller ett kollegium
så försåge sig, att det anginge »konungen, riket eller kro¬
nans majestät» och ej kunde afdömas af hofrätterna eller
rådet. Domstolen skulle till ordförande hafva konungen
’ Om konungens rätt att ensam gifva »resning», se Odhner I,
s. 432 not; om användningen af konungens två röster, ibid. s. 424.
2 Kallades i § 12 »>kabinettet»>. Med »kabinettsirenden» menades
vanligen äfven under denna tid sådana mindre viktiga mål, som om
talats i RF. 1720 § 20.
5 RF. § 8 gaf K. M:t i allmänhet rätt att höra de rikets råds
tankar, som voro kunniga om ärendena och som han tillkallade.
+ Den första fördelningen skedde genom regl. 5/, och *°/,, 1772.
Se Odhner I, s. 246 f.
5 Odhner, I, s. 430.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
