Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
af deras röster vid ett riksdagens beslut! och rätten att
tillsätta gemensamma utskott. Bevillningstvisten är nyss
berörd, och i fråga om rätten att binda utskotten med in¬
struktioner lyckades konungen oskadliggöra oppositionens
beräkningar.
Forsok att Därom kunde ej tvifvel råda, att, om Gustaf III kunnat,
UR han helst velat skjuta ständerna åt sidan. Det saknades
2 ej tecken därtill. Brännvinsbränningens förvandling till ett
regale var visserligen ett ingrepp i ständernas maktsfär
men torde ej härflutit ur någon afsiktlig plan att göra
riksdagen öfverflödig. Underhandlingarna om passevolan¬
sen vittnade mera därom, men på riksdagen 1786 gjordes
proposition om saken till ständerna. Ännu betydelsefullare
voro de socknevis drifna förhandlingarna 1787 om arrende
af rätten till husbehofsbränning, som ledde till den k. för¬
ordn. 29/,, 1787. Om detta pekade hän mot ett återupp¬
lifvande af de forna landsortsmötena, pekade konungens
försök att draga de viktigaste riksdagsfrågorna under be¬
handling af hemliga utskott, med hvilka han personligen
öfverlade, tillbaka mot 1600-talets sekreta utskottsmöten.
* *
+
Regerings- Hvälfningen 1789 och regeringssättet därefter. Den nya
sättets regeringsformen utmärkte sig genom sin obestämdhet, och
karakter. 4 i
konungens sätt att tillämpa densamma var ej ägnpadt att
stadga någon fast praxis. De band, den pålade honom i
rikets styrelse, gjordes smaningom illusoriska. Gustaf III:s
förhållande till ständerna vid 1778 års riksdag visade, huru
fjärran från hans tankegång ett sant konstitutionellt rege¬
Det adliga Yingssitt var. I det adliga landtpartiet framträdde en ny
landtpartiet. opposition med traditioner från frihetstiden, hvilken vid
1786 års riksdag mätte sina krafter med konungen. Den
korsade visserligen dennes planer och trodde sig i mer än
ett fall ha tvungit honom till reträtt. Förklaringen af 8 2
RF. i fråga om ämbetena, bestämmelsen om beräkningen
! Se Engeströms berättelse, Hist. Anteckn. s. 87, om det
oformliga sätt, hvarpå frågan behandlades 1786.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
