- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
530

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rådkamma¬
rens upplös¬
ning.
Högsta
domstolen.
Rikets all¬
männa ären¬
dens beredning.
530 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
mottog d. 23 febr. af konungen en försäkran om skydd för
dess näringar samt fick rätt att inkomma med förslag till
samfälda privilegier, hvilket ledde till en d. 23 febr. ante¬
daterad försäkran »under helgd af privilegier».! Bonde¬
ståndet fick 1723 års skatteköpsförordning förnyad samt
dessutom en försäkran och stadfästelse å sina fri- och
rättigheter, dat. d. 23 febr.? (se vidare 8 63).
Som för nya privilegier lagligen kräfdes alla fyra
ståndens samtycke, blefvo dessa försäkringar utfärdade
utan kontrasignations
Konungen och riksstyrelsen efter 1789. Närmaste
foljden af forenings- och sikerhetsakten blef rddkammarens
upplösning. Konungen strök d. 14 maj, berättar Wall¬
qvist, i sin kalender med så grofva streck öfver rikets råd,
att namnen ej vidare kunde läsas. De flesta hade frivil¬
ligt tagit afsked; några förflyttades såsom f. d. rikets råd
till andra ämbeten. Endast riksdrotsen Wachtmeister, riks¬
marskalken Bonde och generalguvernören i Pommern furst
Hessenstein bibehöllo riksrådstiteln, men efter den sist¬
nämndes afskedstagande och Bondes död 1791 entledigades
äfven den förstnämnde från rådsämbetet.3 Så slocknade
den urgamla institutionen utan ära och utan saknad.
Rådets befattning med justitierevisionen öfverflyttades
på den redan nämnda högsta domstolen, bestående af tolf
medlemmar, hälften frälse, hälften ofrälse, hvilka med bi¬
behållande af sina innehafvande ämbeten förordnades på
viss tid till ledamöter i K. M:ts högsta domstol eller ju¬
stitierevision.?
Samma dag (15 maj) tillsattes en rikets allmänna
ärendens beredning. Konungen eller kronprinsen kunde i
densamma föra ordet, i deras frånvaro riksdrotsen. I öfrigt
1 Schréderheim, s. 99; Tham, s. 215.
2 Jfr om dateringen m. m. Sveriges Regeringsformer etc. s. 149.
3 Schinkel, Bihang I, s. 134.
4 Forordn. för högsta domstolen ’5/; 1789, Modée, XIV, s. 402;
instr. *?/, 1789, HH. V, s. 460. Férordnandena skedde än på ett än
på tre år. Exempel på det senare 1789 och !/,, 1796. Exempel på
justitieråds entledigande anför Adlerbeth, II, s. 129. Jfr i öfrigt
Brissman, anf. arb., s. 12 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free