Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
de ärenden, med hvilka regeringen ej ägde att befatta sig;
dit hörde allt, som angick finansverket, nådeansökningar,
befordringar, statsbrott m. m. Samma instruktion gällde
för den regering, som insattes d. 3!1/,, 1805 och sedan icke
upplöstes förrän d. *4/,, 1807, men under sitt sjukdoms¬
tillstånd sistnämnda år efter återkomsten från Pommern
öfverlämnade konungen genom särskilda resolutioner åt
densamma att afgöra de flesta till honom remitterade ären¬
den, både justitiemål och andra. D. 13/, 1808 insattes en
Kungl. bered-8. k. kungl. beredning, bestående af riksdrotsen, kansli¬
ningen 1805. presidenten, krigspresidenten, hofkansleren, generaladju¬
tanterna m. fl. I vissa frågor (besvärsmål och sådana,
som rörde tredje mans rätt) skulle k. beredningen, om den
och allmänna beredningen voro ense, utan vidare expediera
målen under K. Maj:ts sekret. I de flesta öfriga skulle
den afgifva utlåtanden i målen, hvilka genom protokoll
eller listor underställdes konungen, som för sig förbehöll
alla kabinettsärenden.
Pika Riksdrotsen gjordes 1789 till ord. ordförande i rikets
och öfriga allmänna ärendens beredning, liksom till främste ledamot
riksdmbeten. af högsta domstolen; med undantag af åren 1793—96 be¬
klädde han justitiekanslersämbetet och bibehöll sin öfver¬
ordnade ställning till hofrätterna. Han brukade insättas
som främste ledamot i de tillförordnade regeringarna och
blef sålunda under Gustaf IV Adolfs tid ett slags förste
minister. Rikskanslersämbetet upplifvades åren 1792—99,
men efter Sparres afgång utsågs ingen efterträdare, och
först 1801 utnämndes en kanslipresident, ehuru i mycket
anspråkslösare ställning än hans namne under frihetstiden.
Efter detta var det riksdrots och riksmarskalk, som inne¬
hade rikets högsta ämbeten, som i statskalendern intogo
rådets plats och som i riksdagsbesluten i dettas ställe nämn¬
des först.!
Så väl handels- och finans- som ecklesiastikexpedi¬
Förändringar tionerna indrogos 1792. Själfva kanslikollegium upphäfdes
med kansli- 1801. I stället trädde nedre justitierevisionen och K. Maj:ts
ollegium.
! Under några år hade riksstallmästaren förekommit bland riks¬
ämbetsmännen, men sysslan lämnades vakant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
