Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 60. Det gustavianska statsskicket. 533
kansli såsom två skilda ämbetsverk.! Till det senare skulle
höra utrikes-, krigs-, civil- samt handels- och finansexpedi¬
tioner, men den sistnämnda blef aldrig organiserad. De
egentliga ministeriella ärendena sköttes sedan 1791 af ka¬
binettet för utrikes brefväxlingen.
Om öfriga förändringar i förvaltningen, se 8 61.
Konung och ständer efter 1789. Om inskränkningarna < Konung
i riksdagens makt är ofvan nämndt. Det hade ej lyckats pi Peay
att få riksdagen ersatt af ett utskottsmöte. I stället sökte
konungen draga så mycket som möjligt under det hemliga
utskottet, hvilket från och med 1789 fick tjänstgöra äfven
som statsutskott och med hvilket Gustaf III 1792 tycktes
velat låta bankoutskottet sammansmälta. Af det hemliga
utskottet hade konungen 1789 och 1792 helst önskat att
få garantier för rikets gäld för att slippa uppgifva summan
för ständerna.
Delaktighet i lagstiftning var visserligen ständerna Lagstiftning.
fortfarande förbehållen, ehuru de förlorat rätten till initiativ.
Vid riksdagen 1800 förelades dem ock tvenne lagfrågor
till behandling enligt 42 8 RF., på samma gång deras
yttrande inhämtades i ett par fragor af »ekonomisk» natur.
Däremot gaf Gustaf IV Adolf upprepade gånger lagför¬
klaringar på egen hand, stundom efter hörande af lagkom¬
missionen, och gränserna för den ekonomiska lagstiftnings¬
rätten voro mycket vida.
Bevillningsrätten var »svenska folket» förbehållen; fak- Bevillning.
tiskt gafs vid alla tre riksdagarna 1789, 1792 och 1800
bevillning till nästa riksdag; adeln hade likväl alla gån¬
gerna förbehållit sig sin rätt att gifva den på vissa år,
och denna konstitutionella tvistefråga blef således aldrig
definitivt löst. Vid riksdagen 1800 sammanknippades be- 1800 års riks¬
villningsfrågan med realisationsplanen för riksgäldskon- dag.
torets sedlar. Nu, liksom 1789, bragte landtmarskalkens
oduglighet en konflikt till stånd, då han d. 26 maj medgaf,
att frågan om bevillningen och tiden för densamma skulle
skiljas från själfva realisationsplanen (>det förstås af sig
! Instr. för det senare ’’/, 1801. Dessutom kanslersgillet för
undervisningsväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
