Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §60. Det gustavianska statsskicket 1772—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 60. Det gustavianska statsskicket. 535
inskränktes där genom föreskriften ($ 2), att det skulle vara
högmålsbrott att »kvälja regeringsformen och konungaför¬
säkran samt konungens och rikets majestät, höghet och rätt».
Dessutom stadgades, att äfven boktryckaren skulle stånda
ansvar jämte författaren. I k. förordn. 5/, 1780 förklarades
boktryckaren ensam ansvarig för missbruk af tryckfrihet
med undantag af högmålssaker, i hvilka författaren äfven
vore ansvarig. 1785 stadgades, att intet dagblad eller peri¬
odisk skrift finge utgifvas utan konungens privilegium,
som efter godtfinnande kunde återtagas. Tryckfriheten
återgafs genom k. förordn. !!/, 1792 men inskränktes snart
åter och upphäfdes d. ?5/, 1798. Sedan 1801 stod pressen
under uppsikt af hofkanslern (instr. ?3/, 1802), och de sista
åren af Gustaf IV Adolfs regering utmärktes af godtyck¬
liga åtgärder mot boktryckare och författare.
* *
Förhållandena under Gustaf IV Adolfs senare år sak- Gustaf IV
nade ej likheter med tillståndet på slutet af Karl XII:s — In
regering: en öfverhängande yttre fara; den gamla för- a
valtningens former sönderbrutna; tillfälliga kommissioner
för vissa af dess uppgifter; försök att antasta enskild
äganderätt och försvarsanstalter vidtagna på utomordentlig
väg. Utskrifningen af landtvärnet (!/, 1808) kunde knappt
betraktas som laglig, äfven om den skenbart hade något
stöd i den rätt, som RF. 8 45 gaf konungen att under
krigstid taga de mått och steg, som med rikets säkerhet
och undersåtarnes fromma vore öfverensstämmande. På¬
budet om krigsgärd */, 1808 féljdes af ett nytt i än högre
grad betungande 7/, 1809. Yrkandet på riksdag såsom enda
utvägen ljöd från allt flera håll i den olycklige konungens
öron. Riksdrotsen skall hafva varit besluten att nedlägga
sitt ämbete, om ej riksdag utlystes, då revolutionen in¬
träffade. Det statsskick utan ständer, som Gustaf III 1789
gjort sig så mycken möda att befästa, gick efter|trettio]år | Garg
öfver ända och drog med sig hans ättegren i undergången
efter att hafva bidragit till hans egen våldsamma död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
