- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
537

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §61. Rättskipning och förvaltning. Kyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 61. Rättskipning och förvaltning. Kyrkan. 537
bordade förändringen men led af den bristen, att medlem¬
marne endast tillsattes på förordnande.
Om riksdrotsens stiillning till riittskipningen se s. 521.
En ny hofrätt för norra Finland inrättades i Vasa 1776,
och en krigshofrätt inrättades, efter åtskilliga vacklande
försök, definitivt 1797.
Under frihetstiden blef omsider den nya allmänna
lagen fullbordad. Lagkommissionen hade, under ordförande¬
skap af Erik Lindsköld till 1690, Nils Gyldenstolpe till
1709 och Gustaf Cronhielm, år 1717 fullbordat alla balkarna
utom handelsbalken, hvilken följande år kunde utställas
till sakkunnigas utlåtande. 1723 tillsattes en ny lagkom¬
mission under Cronhielms ordförandeskap, som underkastade
verket en förnyad granskning, och under riksdagarna 1731
och 1734 genomgicks lagen under gemensamma samman¬
träden af alla stånden jämte lagkommissionen på riddar¬
huset och blef definitivt antagen. I riksdagsbeslutet 12/,,
1734 förklarades förslaget för >»en allmän, beständig och
orygglig Sveriges lag», och den utfärdades af konungen d.
23 jan. 1736 att gälla från och med d. 1 sept. samma år.
Lagkommissionen fortfor med sin verksamhet under hela
frihetstiden och därutöfver ända till 1786 samt återupplif¬
vades ?8/, 1792 under riksdrotsens ordförandeskap.
Förvaltningens gamla former återupplifvades genom
RF. 1719 och 1720, och kollegierna tillökades i den senare
med statskontoret, som fick sin egen president. Om stän¬
dernas ingripande i förvaltningen genom särskilda deputa¬
tioner eller styrelser se s. 454; på deras initiativ tillsattes
stundom kungl. kommissioner för särskilda förvaltnings¬
grenar. Förenklingen vid 1765—66 års riksdag är äfven
omtalad.
RF. 1772 betryggade likaledes de gamla förvaltnings¬
formerna, men redan tidigt sökte Gustaf III kringgå dem
genom tillfälliga kommissioner, kommittéer och beredningar,
tills han genom förenings- och säkerhetsakten fick fria
händer med ämbetsverken. Amiralitetskollegium flyttades
1776 till Stockholm, och de militära frågorna öfverlämnades
e
Hofrätt i Vasa
1776 och krigs¬
hofrätten 1797.
1734 års lag.
Lagkommis¬
sionen.
Centralför¬
valtningen.
Kollegierna.
Amiralitets¬
kollegium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0571.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free