- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
539

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §61. Rättskipning och förvaltning. Kyrkan - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 539
hvarfvets anda. I trkebiskopsvalet skulle alla konsistorier
i riket deltaga; biskopsvalen skulle på sedvanligt sätt för¬
siggå inom stiften. Förslag på tre personer skulle upp¬
rättas, och konungen med råds råde utnämna en af de tre.
Härutinnan gjordes ingen förändring 1772 med undantag
däraf, att föreskriften om »råds råde» bortföll.
* *
Konungaforsiikringarna upprepade den gamla bestäm¬
melsen, att inga främmande religionsbekännare skulle Främmande
brukas i några ämbeten. RO. föreskref, att ingen af främ- EE
mande religion finge blifva talman i stånden eller ledamot
af SU. men uteslöt dem icke uttryckligen från rätten att
blifva elektorer eller riksdagsmän.! TI hvarje fall gaf k.
forordn. **/, 1741 åt de reformerta alla medborgerliga — Férord¬
rättigheter. K. förordn. *4/, 1781 medgaf fri religions- |
öfning åt främmande kristna trosbekännare; vidare skulle
de äga rätt att deltaga i riksdagsmannaval men däremot
icke att blifva ämbetsmän eller riksdagsmän. För judar
utfärdade kommersekollegium ett reglemente *7/, 1782, en- Reglemente för
ligt hvilket Stockholm, Göteborg och Norrköping privi-Judarne 1782.
legierades »till deras etablering». De voro naturligtvis
uteslutna från ämbeten och tjänster, fingo icke heller åt¬
njuta »någon riksdagsmannarätt>.
$ 62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809.
Litteratur: Stiernman, Alla riksdagars och mötens beslut III.
Modée, Utdrag ur publique handl. I—XV. Sveriges Ridderskap och
Adels riksdagsprotokoll fr. 1719 I—XIV. Ridd. och adelns, borgar¬
stindets och bondestandets protokoll 1786—1800. Bidr. till sv. kyr¬
kans och liroverkens hist. ur prästest. arkiv II, III (1835). Bidr. till
sv. kyrkans och riksdagarnas hist. ur pristest. arkiv, riksd. 175578
(1839). Riksdagstidningar 1756—1800 P. G. Cederschéld, Sv. riks¬
dagarna mellan åren 1719 och 1772. Férsta riksd. 4r 1719. Med ett bih.
I, If (1825). Dagbok éfver riksd. 1719 (Sv. Fatb. I).- Korta annotata
ur en vid riksd. 1720 hållen trovärdig journal (Giörwells Allm. Tidu.
! En öfverenskommelse om deras rätt i den riktningen fattades
vid 1734 års val i Stockholm, se Hist. ber. om Stockholms stads riks¬
dagsfullmäktiges val (1769), s. 18.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0573.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free