Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
Préistestandet. Prästeståndet.1 RO. 1723? stadgade (6), att till riks¬
dag skulle kallas biskopar och superintendenter eller en
skicklig man af hvarje konsistorium, »férsedd med hela
stiftets enhälliga val och fullmakt», äfvensom en prästman
från hvarje två eller tre kontrakt. I 8 7 hette det, att
prästerskapet i hvarje kontrakt väljer sin fullmäktig, men
om prästerskapet i flera kontrakt ville förena sig om en
och samma, stode det dem fritt. Kontrakten och stiften
hade sålunda blifvit valkretsar, och ombuden skulle (med
undantag af stiftscheferna) utses genom val. Uti praxis
utvecklade sig förhållandet så, att inom stiften i regeln bil¬
dade sig kontraktsföreningar, s. k. divisioner, såsom val¬
kretsar eller också att hela stiftet bildade en valkrets; och
detta erkändes äfven af ständerna. I förra fallet valdes
inom divisionen, i det senare inom hela stiftet.3 Valrätt
och valbarhet tillerkändes efter hand endast prostar och
Besl. 8/, 1727 kyrkoherdar.4 Genom prästeståndets beslut 3/, 1727 fast¬
om prastestén- ställdes ett minimum för dess ordinarie representation,
nämligen 51 medlemmar utom konsistorienotarien i Upp¬
sala, fördelade proportionsvis på stiften, men denna minimi¬
siffra kom snart att betraktas som den normala. Inom de
särskilda stiften tillämpades olika valordningar, och för¬
söken att åstadkomma en gemensam vallag ledde ej under
frineistiden till något varaktigt resultat.?
K. br. "/,, Genom k. brefvet 15/,, 17278 ordnades kaplanernas
ae _ (komministrarnes) representationsriitt; de bildade i allmin¬
om kaplaner 3
nas valrätt. het en särskild valmanskår, och det skulle ankomma på
dem själfva, huruvida de ville välja och underhålla egna
representanter. Den rätt, som de härigenom fått, begag¬
! Stavenow, Studier i ståndsriksdagens senare historia.
2 I riksdagskallelsen ’!5/,, 1718 följdes ännu med afseende på de
ofrälse stånden 1600-talets regler i fråga om sammansättningen.
810) Prof. 1741.
4 Pristest. cirk. ’/,, 1747, skrifv. ?!/,, 1756.
®> En valordning antogs vid riksd. 1765—66 och utfardades af K.
Maj:t ?/, 1767. Antalet ord. fullmäktige inskränktes till 50 och fick
ej öfverskridas. Om dess adelsfientliga karakter är förut nämndt.
Den upphäfdes redan */, 1769. En ny valordning utarbetades vid
samma riksdag men fick aldrig gällande kraft.
6 Närmare utveckladt i prästest. skrifv. ’3/,, 1762.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
