- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
553

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 62. Riksdagens verksamhetsformer. 553
vändande af lottning) valde hvar sin binkman. Uti de
ofrälse stånden fixerades antalet elektorer slutligen till resp.
15, 16 och 25.
Ständerväldets utveckling gaf emellertid åt utskotten
en annan och viktigare betydelse än den att blott vara
förberedande nämnder. Sekreta utskottet ägde i åtskilliga
fall beslutanderätt, och flera af de öfriga voro delegationer,
genom hvilka ständerna utöfvade sitt öfverinseende öfver
rikets råd och ämbetsverk samt ingrepo i förvaltningens
gång, på sätt förut (s. 453 f.) är antydt. De ägde ock ofta
rätt att på eget initiativ till ständerna inkomma med för¬
slag till författningar på dem anvisade områden och kunde
någon gång, såsom fallet var med expeditionsdeputationen,
upphäfva sig till granskare af ständernas beslut, eventuellt
till och med inhibera dem. Det blef af dessa anledningar
nödvändigt att förse dem med instruktioner.
Ärendenas mängd gjorde alltflera deputationer nöd¬
vändiga. Ehuru SU. ensamt svarade mot tre eller fyra
moderna utskott, brukade under senare hälften af frihets¬
tiden de ordinarie deputationernas antal stiga till tolf a
tretton, hvartill kommo flera eller firre tillfiilliga. Kon¬
stituerandet af alla dessa utskott drog tid; erfarenheten
visade, klagades 1756, att hela tre månader kunde förflyta,
innan alla deputationer fått sina instruktioner och kommit
i fullt arbete.! 1756 väcktes ock fråga om att utarbeta
ständiga instruktioner för utskotten. En deputation till¬
sattes för detta ändamål, och på grund af dess förslag
uppgjordes åtminstone för några deputationer instruktioner,
som sedermera i hufvudsak följdes. Till reformyrkanden
från tidehvarfvets slut hörde ock det att genom inskränk¬
ning af riksdagsärendena minska behofvet af utskott.?
I grundlagarna omnämnda deputationer. Sekreta ut¬
skottet? bestod af 100 medlemmar, 50 af adeln, 25 präster
’ En Arlig Svensk s. 790.
* Adlermarcks votum *°/, 1766.
3 Instr. 1728, 1726, 1734 tr. RAP. I, V, VIII; 1751 tr. i En Arlig
Svensk, s. 691; 1765 och 1769 i riksdagstidningarna. 1771 kunde man
ej komma öfverens om någon instruktion.
Utskottens
betydelse.
Utskottens
antal och
instruktioner.
Sekreta utskot¬
tet och dess
underafdel¬
ningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free