Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
och 25 borgare. Någon gång tillkallades äfven 25 bönder.
Det hade att utarbeta och afsluta (RO. § 18) 1) K. Maj:ts
sekreta propositioner ang. utrikesärenden, krig, fred och
förbund samt granskade i sammanhang därmed rådets verk¬
samhet, men hvad som angick rikets allmänna styrelse,
ekonomien och hvad som kunde vara allmänt kunnigt,
borde föredragas hos stånden i plena; vidare hvad som
angick 2) statsverket;! 3) krigs- och amiralitetskollegiernas
berättelser om försvarsverket; 4) bankoverket samt 5) hvad
stånden uti plena dit remitterade. Det ägde sålunda i saker,
som borde vara hemliga, beslutanderätt å ständernas väg¬
nar, och dess medlemmar aflade en skriftlig tysthetsed.
Arendenas mängd gjorde, att SU. själft fördelade sig på
smärre afdelningar. De oftast förekommande voro mindre
sekreta deputationen för utrikes ärenden och granskning
af rådsprotokollen i dessa ämnen,? samt de sekreta stats-,
defensions- och bankodeputationerna, och dessa kunde
t. o. m. stundom uppträda med beslutanderätt. Med tiden
fick SU. sina särskilda urskillnings- och expeditionsdeputa¬
tioner. Det motsvarade både konstitutions- (delvis), stats¬
och bankoutskott i våra dagar.
elite utskot- Redan förut, särskildt under enväldet, hade SU. varit
gets makt. medelpunkten för det egentliga riksdagsarbetet och i de
viktigaste frågorna utöfvat beslutanderätt. Det blef i änru
bögre grad fallet under frihetstiden. Med begagnande af
RO:ns uttänjbara uttryck började det, i synnerhet under
perioden 1726—1747, att åt alla sidor, på bekostnad af K.
Maj:t, ständerna och meddeputationerna, utvidga sin makt.
Dess instruktion öfverträddes oförsynt under skydd af »se¬
SU. och ut- Kretessen.. Sirskildt visade sig denna maktutvidgning i
rikespolitiken. fr§¢a om utrikespolitiken, som under riksdagarna nästan
helt och hållet föll i händerna på SU. (jfr ofvan s. 449).
Genom de sekreta svaren på K. Maj:ts sekreta propositioner
De s.k. och de sekreta bihangen till desamma (de s. k. testamen¬
festamentena. tena) bestämde det regeringens politik mellan riksdagarna.
De förut (s. 450) omnämnda sekretissime-beredningarna be¬
! Sedan 1740-talet utöfvade SU. äfven statsrevision.
? Likaså kanslikollegii protokoll i utrikes ärenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
