- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
558

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Protokolls¬
deputationen.
Stora och
större sekreta
deputationen.
Öfriga
deputationer.
558 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
justitiedeputationerna (»deputerade till rådsprotokollernas
öfverseende»). !
En protokollsdeputation? tillsattes vid riksdagen 1734,
liksom vid alla de följande med undantag af riksdagen
1742, ursprungligen för att granska kollegiers och konsi¬
storiers protokoll. Granskningsrätten utsträcktes till hof¬
rätter samt öfriga ämbetsverk och domstolar, slutligen
(1765) äfven till landshöfdingsämbetena. Granskningen
gällde särskildt, huru regeringsform, lag och författningar,
instruktioner, privilegier och resolutioner blifvit efterlefda,
samt naturligtvis äfven, om vid förslag till tjänster enhvar
tillgodonjutit lag, förordningar och förtjänster. Deputationen
ägde därför ock att under hand mottaga underrättelser af
»lidande».3 Gemensamt med justitiedeputationen ägde den
rätt att föreslå nya författningar.
En stor sekret deputation tillsattes under frihetstidens
flesta riksdagar för att behandla enstaka viktiga frågor,
särskildt af grundlagsnatur, i hvilka man ville låta bön¬
derna deltaga. Den sammansattes af SU., förstärkt med
sekreta deputationen eller med denna jämte 25 bönder,
eller på något annat sätt. Stundom förvandlades den till
en »stérre sekret deputation» (t. ex. 1747, 1755—65) och
bestod då af omkring 250 medlemmar: 100 adelsmän, hela
prästeståndet samt 50 borgare och lika manga bénder.*
Den hade stundom beslutanderätt.
Andra vanliga deputationer voro kammar-, ekonomi¬
och kommersedeputationen (sedan 1723; i början för in¬
rikeshandeln), delvis konkurrerande med handels- och
1! Tryckta i riksdagstidningarna.
? Se om densamma Malmström, Om ämbetsmännens ställning
till riksdagen under frihetstiden, Sm. skr., s. 189 f.
3 En Arlig Svensk, s. 777: »Häruti lyser en hufvudpunkt af
svenska manna frihet, att en lidande, utan omgång, kostnad och utan
att blifva en bekant angifvare, kan få upprättelse>.
* Riksd. 1760—62 tillsattes en »stor särskild deputation>, i hvil¬
ken de sekreta deputationerna endast delvis ingingo. — 1769 sam¬
manträdde SU. med sekreta och justitiedeputationerna för de viktiga
frågorna om >»våra lagars verkställighet», 1771 med sekreta deputa¬
tionen samt 25 bönder för öfverseende af konungaförsäkran. Vid
båda riksdagarna talade man ratt och slitt om »sammantrddet» och
begagnade ej termen >stor sekret deputation».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0592.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free