- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
562

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §62. Riksdagens verksamhetsformer 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Revision.
Bevillningen.
Lån.
562 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
äfven, att ständerna, SU. ohördt, beviljade anslag.! — Mel¬
lan riksdagarna förrättade statskommissionen revision; un¬
der riksdagarna ofvertog SU. efter hand denna uppgift.*
For statsutgifterna ägde regeringen att påräkna rikets
ordinarie inkomster. Hvad därutöfver kräfdes måste fyllas
med bevillning eller på annat sätt, och härom borde SU.
inkomma med en framställning till stånden. Själfva ut¬
arbetandet af detaljerna öfverlämnades vanligen åt ett be¬
villningsutskott, och beslutet sammanfattades i en bevill¬
ningsstadga, som särskildt utfärdades. Såsom allmän regel
gällde, att hvart stånd ägde bestämma sin egen bevillning
och ej i afseende därpå öfverröstas af de andra. Dock
funnos vissa afgifter, som utgjorde undantag och om hvilka
tre stånds beslut hade gällande kraft. Så var fallet med
s. k. matlagssammanskott 1742, 1747 och 1756, och 1766
genomdrefs ett sådant beslut mot adelns mening i fråga
om bevillning för rid- och vagnshästar.? Bland de indi¬
rekta skatterna började brännvinsaccisen sedan 1747 att
spela en stor roll.t Rätteligen tillkom det naturligtvis
stånden att besluta i bevillningsfrågor, men SU. tillät sig,
såsom redan nämnts, stundom stora friheter därutinnan. I
fråga om bevillningar anlitades alla slags former: personella,
förmögenhets-, klasskatter, liksom graderad skala.
Det tillkom SU. att sörja för att staten gick ihop.
Vågade man icke föreslå bevillningens höjande i tillräcklig
grad, måste det vara betänkt på andra utvägar och fick
ända till 1765 under hemlighetens skydd lämna regeringen
särskilda föreskrifter, medgaf med eller oftare utan stån¬
dens hörande lån ur banken eller lån utrikes, dolde stats¬
bristen eller öfverlät åt statskontoret och statskommissionen
att företaga jämkningar.
1 1762 hade ständerna utöfver den af statsdeputationen uppgjorda
staten beslutat utgifter till nära 14 tunnor guld, Malmström V,
8. 287.
2 Jfr Malmström II, s. 336; instr. för SU. sedan 1746.
3 Jfr tvisten om fjärdepartsförhöjningen af lilla tullen 1752,
Malmström IV, s. 65.
+ Öfversikt af bevillningarna i Allm. bevillningskommitténs und.
betänk. 1859. De fördelades sedan 1752 uti »artiklar»>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free