Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §63. De särskilda stånden 1719—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572 Det konstitutionella statsskickets brytningstid.
Adelns privilegier. Tvisten om adelsprivilegierna i
början af frihetstiden är ofvan omnämnd (s. 500 f.), likaså
Adelsprivilegi- huru nya adelsprivilegier utfärdades d. 16 okt. 1723. I
erna ""/ 1723. afseende på innehållet slöto sig dessa till Gustaf Adolfs
men utmärkte sig genom en mera systematisk uppställning.
Paragraferna 1—7 handlade hufvudsakligen om personliga
förmåner och rättigheter, $$ 8—12 om frälse från skatt
och tunga, $$ 13—20 om ekonomiska rättigheter af hvarje¬
handa slag, §§ 21–23 om vapentjänsten och de återstå¬
ende (hufvudsakligen) om frälsejordens oskiljaktighet från
adelsståndet och immunitet.
Rikets råds och andra höga ämbeten skulle fortfarande
besättas med infödda män af ridderskapet och adeln; äfven
till mindre tjänster skulle de ihågkommas, särskildt i rikets
kansli (2, 3), dock på det sätt som RF. 8 40 förmådde.
Ordet »vanbördig» förekom däremot icke längre, och lag¬
mans- och häradshöfdingstjänster talades ej vidare om.
Adelsman ägde fortfarande frihet att »vandra i främmande
land» och triida i främmande berrars tjänst, och skulle
utomlands förvärfvad skicklighet och förtjänst vid hem¬
komsten räknas honom till godo (4). I afseende på skydd
mot häktning upprepades hufvudsakligen $ 7 ur 1617 års
privilegier, endast med det förklarande tillägg, att sådan
kunde äga rum, när domaren efter lag för något brott så
pröfvade skäligt! (5). I mål, som angingo lif, ära och gods,
återfick adeln sitt forum inför hofrätt (efter rannsakning
vid underrätt), likaså i fråga om arfskifte, förmynderskap
och konkurs (6). I pastorat, där adeln kunde bevisa sig
före 1680 hafva haft jus patronatus geiom urminnes häfd
eller förmåner, som kyrkan åtnjutit, skulle den fortfarande
behållas, men icke i andra (7). Därmed gjordes väsentligen
! Ofrälse man var i detta afseende enl. 1734 års lag något sämre
ställd.
2 Till denna grupp af privilegier torde äfven kunna räknas $ 32
ang. rätt för adelsman att efter gjord ansökan sätta bo utrikes, dock
med förlust af säte och stämma på riddarhuset och med skyldighet
att betala hvar 10:de penning af lösegendom, som droges ur riket;
själfva rättigheten att på angifvet villkor flytta ur riket var dock
icke något privilegium i egentlig mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
