- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
575

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §63. De särskilda stånden 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 63. De särskilda stånden. 575
Adelns ekonomiska undantagsställning utjämnades nå¬
got genom den friare näringslagstiftningen under frihets¬
tidens senare del, t. ex. genom 1766 års fiskeristadga m. fl.
författningar. Se längre fram under allmogen. Naturligt¬
vis drabbades adeln äfven af ständernas bevillningar, för
frälseegendomar vanligen beräknade efter rusttjänstmar¬
kerna, bland dem äfven af rent personella afgifter, för
hvilka den adliga egenskapen icke längre skyddade.
Gustaf III gaf i 1772 års RF. en allmän bekräftelse Gustaf III och
på samtliga ständernas välfångna gamla privilegier (8 52) adeln.
och gynnade adeln med afseende på ämbetena från och
med rikets råd (s. 525). En formlig stadfästelse på 1723
års privilegier gafs först i förenings- och säkerhetsakten,
men med förbehåll af de ändringar denna gjorde (se om
dem s. 529).
Vid riksdagen 1800 inträffade det, att några adelsmän Afsägelse af
afsade sig adelskapet. Denna oerhörda händelse föran- Pts ai,
ledde en sträng förordning af d. 5/, 1802, enligt hvilken~ 1802. |
den, som hädanefter afsade sig adelskap eller någon ridder¬
skapet och adeln tillhörig laglig rättighet, ej kunde anses
som en trogen undersåte utan vore pliktig att genast be¬
gifva sig ur riket och finge ej bo inom Sveriges gränser eller
de under dess krona lydande provinser (upphäfd 1809).
* *

*


Priisterskapet. Priisterskapets privilegier daterades Prästprivilegi¬
samma dag, d. 16 okt. 1723, som adelns och förklarades ere ”/w 1723.
för en lag, efter hvilken vid alla tillfällen skulle exekveras
och dömas (27). De anslöto sig till 1600-talets med afse¬
ende på uppställning och innehåll, räknade liksom dessa
28 paragrafer och upptogo liksom förut många bestäm¬
melser, som ej voro af privilegienatur. De egentliga pri¬
vilegierna voro likaledes ungefär desamma, endast mera
utvecklade och stundom något modifierade.
Präster och lärare skulle sålunda bibehållas vid sina
löneförmåner af olika slag, på hvilka de hade urminnes
häfd eller andra lagliga bevis. Kyrko-, hospitals-, akademi¬

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free