- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
577

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Det konstitutionella statsskickets brytningstid (1719—1809) - §63. De särskilda stånden 1719—1809

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 63. De särskilda stånden. 577
Om upphörande af sistnämnda rätt hördes då och då
antydningar eller hotelser (jfr s. 504). Så länge allmogen
befann sig på en så låg bildningsgrad, som den gjorde,
torde det befunnits önskvärdt och kanske äfven nödvändigt,
att prästerna såsom deras själasörjare, undervisare och råd¬
gifvare äfven i världsliga ting voro representerade vid riks¬
dagen. Också utöfvade de ofta inflytande på bondeståndet,
och förhållandet mellan dem var i allmänhet godt. Präs¬
terskapet representerade. vidare visserligen icke ensamt
den lärda bildningen, men dess nära förhållande till läro¬
ståndet både vid akademier och skolor gjorde det till en
naturlig representant äfven för dessa intressen (jfr s. 542
om ståndets exklusivitet).
Genom bruket att adla biskopar eller biskopssöner och
andra lärda män inom ståndet framkallades under parti¬
striderna en söndring inom detta, som ofvan är berörd
(s. 506). Likaså är redan nämndt, huru åter Gustaf III
gynnade den högre adelns befordran inom kyrkan, för¬
modligen närmast af politiskt intresse.
Prästerskapet fick, liksom adeln, sina privilegier be- Prästerskapets
kräftade uti förenings- och säkerhetsakten 1789 och kom Leet a.
sin mån i atnjutande af den privilegieutjimning, som da
ägde rum. Gustaf III gaf diirjiimte ståndet d. 2 mars
1789 sin redan omnämnda försäkran att åtnjuta den ord¬
ning och rätt vid befordringar, som 1723 års privilegier
och RF. 1772 8 10 utstakade, äfvensom i sina tjänster och
lönivgssätt säkerhet efter Sveriges lag och privilegierna.!
* *

*


Borgerskapet. Rätta borgare, delaktiga af städernas rätta borgare.
privilegier och underkastade stadens tunga, voro de, som
förvärfvat burskap och inskrifvits i stadens bok. ‘Till de
förut varande klasserna af köpmän och handtverkare till¬
kom en tredje af fabrikörer och manufakturister, hvilka
voro befriade från vissa onera men, om de förvärfvade bur¬
! Bexell, Bidrag III, s. 53.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. 37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free