- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
589

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §65. Statshvälfningen 1809 och de nya grundlagarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 65. Statshvälfningen 1809 och de nya grundlagarna. 589
De tre högre ståndens talmän bemyndigades d. 9 juni
af sina resp. stånd att underteckna regeringsformen, borgar¬
ståndets dock med förbehåll, att de af ståndet äskade
rättelserna genast företoges till pröfning och afgjordes vid
samma riksdag för att sedan intagas i ett särskildt biaf¬
sked. Bondeståndet åter beslöt d. 12 juni, att dess talman
ej finge underskrifva regeringsformen, förrän medstånden
utlåtit sig öfver ett d. 5 juni framställdt memorial om all
jords lika beskattning och i öfrigt den för bondeståndet
nödvändiga privilegieutjämningen ägt rum, hvarjämte stån¬
det beslöt, att de ändringsförslag, som det väckt, skulle vid
samma riksdag företagas till afgörande. Tvisten härom
slets först genom konungens personliga ingripande. Bonde¬
ståndet uppkallades d. 27 juni till slottet och samtyckte
då till undertecknandet, sedan konungen lofvat att använda
sin bemedling med all den kraft, som lagar och ömsesidig
billighet medgåfve, vid de uppkomna frågorna om jämk¬
ning af privilegier och skyldigheter samt förvissat ståndet
om rätt att vid nästa riksdag å nyo väcka och få afgjorda
alla frågor angående samma ämne, som ej vid dåvarande
riksdag hunne afgöras.
Om själfva privilegieutjämningen se § 71.
Den nya RF. angaf för första gången tydligt, hvilka
lagar skulle vara grundlagar, nämligen, utom den själf, »rikets
främsta grundlag», riksdaysordningen, successionsordningen
och förordningen om allmän tryckfrihet, samt lämnade
likaledes för första gången utförliga bestämmelser om sättet
för grundlagsändring. Den gamla föreställningen om grund¬
lagstexternas oföränderlighet hade sålunda öfvergifvits; för¬
ändringarna infördes på sina resp. ställen i paragraferna
och upptogos i riksdagsbesluten.!
Den nya regeringsformen, som daterades d. 6 juni 1809,
hade sålunda blifvit ett uttryck för representationens vilja,
! Förändringarna riksdag för riksdag till och med 1876 upptagna
hos Naumann, Sveriges statsförfattningsrätt, I. Jfr för RF. Sveriges
regeringsformer 1634—1809 (1891), Lilienberg, Svensk lagsamling
med suppl. och forts.; för 1810 års RO. Naumann, Sveriges grund¬
lagar (1866); för TFO. Lilienberg, anf. saml. samt Naumann
senast anf. arb. (till 1866).
Regeringsfor¬
mens under-,
tecknande.
Grundlagar
och grundlag¬
stiftning.
RF. ®/, 1809.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free