Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §65. Statshvälfningen 1809 och de nya grundlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RF:ns innne¬
håll.
590 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
och dess antagande utgjorde förutsättningen för kronans
öfverlämnande åt hertig Karl.! Den hade, såsom redan
nämnts, till närmaste källa haft det s. k. Håkanssonska
förslaget, men detta hade både till form och innehåll under¬
gått en genomgripande förändring och förbättring. De
senaste regeringsformerna hade naturligtvis äfven användts,
och vissa hufvuddrag från dem upptagits, men i mycket
hade de närmast föregående statsskickens inflytande varit
mera negativt än positivt. 1809 års RF. fick nämligen,
och det i ännu högre grad än det Håkanssonska förslaget,
sin egendomliga färg genom bemödandet att undvika de
ensidigheter, som utmärkt ej mindre frihetstidens än Gustaf
III:s författningar och deras tillämpning. Det var det sista
halfva århundradets nya politiska idéer och reformtankar
(jfr 8. 492 f.) i fråga om maktfördelningen mellan konung
och ständer, som i densamma burit en mognad frukt. Den
hade vidare helt och hållet afklädt sig karakteren af en
förvaltningsstadga, detta arf från 1634, hvars olägenheter
redan på Gustaf III:s tid torde allmänt erkänts. De många
paragraferna om rikets kollegier, ämbetsverk och landt¬
regering hade sammansmält till två ($$ 46, 47). Den upp¬
tog därjämte, liksom Håkanssonska förslaget, i vida större
fullständighet, än förut skett, bestämmelser om riksdagens
eller ständernas makt, rättigheter och verksamhet.
1809 års RF. räknade 114 paragrafer. Det Håkan¬
sonsska förslaget hade bestått af två hufvudafdelningar,
hvardera med särskild paragrafnumrering: »Om konungen,
dess styrelse och makt samt de verk, honom närmast här¬
uti biträde göra», samt »Om riksens ständer, riksdagar och
riksdagsgéromal. RF. följde visserligen denna hufvud¬
uppställning men saknade de anförda rubrikerna och hade
en fortlöpande numrering. §§ 1—48 ägnades åt konungen
och den styrande makten. $8 1—3 innehöllo allmänna
bestämmelser; $$ 4—15 behandlade konungens förhållande
till sina rådgifvare (i sammanhang därmed om krig och
fred samt befälet öfver krigsmakten); $$ 16—27 högsta
rättskipningen i en afdelning, som inleddes med den be¬
! Jfr Kjellén, Hist. Tidskr. 1896.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
