- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
596

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1809 års
grundlag sti ft¬
ning i allmän¬
het.
596 Det konstitutionella statsskicket efter 1809.
§ 66. Konung och riksdag.
Litteratur: Minnen ur Sveriges nyare historia saml. och utg. af
B. v. Schinkel V—XII med bihang. Jfr i öfrigt Anteckningar och
Minnen af Engeström, Fåhr&eus, Palmstierna, De Geer m. fl. K.
Key-Aberg, Om konunga- och tronföljareval (Ak. afh. 1888). 0.
Berger, Om arfsrätten till Sveriges och Norges riken (Ak. afh. 1877).
O. Varenius, Om riksférestandarskap (Ak. afh. 1891). O. G. Blom,
Det sv. statsridets organisation 1809—40 (Ak. afh. 1881). H. Blom¬
berg, Om Sveriges hégsta domstols statsrattsl. stallning och betydelse
(1880). G. Thulin, Om konungens ekonomiska lagstiftning I (Ak.
afh. 1890). K. G. Landgren, Om konungens sanktionsratt vid fér¬
andr. eller upphafv. af statens ord. inkomster (Ak. afh. 1890). 0.
Alin, K. Maj:ts rätt i fråga om dispositionen af eee arna på de
fasta anslagen inom riksstatens hufvudtitlar (VHAAH. XXXII). Alin,
Om K. Maj:ts rätt i fråga om nedsättning af tullbevillningsafgifter
(1890). Naumann, Sveriges statsförfattningsrätt II (1880); jfr H. L.
Rydin, Svenska riksdagen II, 1 (1878).
Frihetstidens statsmän hade älskat att tala om jäm¬
vikten uti Sveriges dåvarande författning, och beräknin¬
garna befunnos så illa gjorda, att det hela tog öfverbalan¬
sen; de trodde sig ha uppfunnit ett sinnrikt kontrollsystem
med väl afvägda vikter, och det befanns vara alltför ab¬
strakt för att kunna arbeta väl. Balansen består däruti,
kunde i stället en uppriktig man en gång yttra, att folket
är maktägande och att ej alltid samma personer uppkomma
till riksdagen.! Förhållandet vändes fullkomligt om under
Gustaf III:s tid under ett försök att väcka till lif 1600¬
talets föråldrade politiska former. Men under inflytande
af dessa motsatser, som aflöste hvarandra, mognade hos
många en ny politisk åskådning, hvartill i sin mån den
franska upplysningslitteraturen och studiet af Englands
samhällsskick bidrogo.? I frihetstidens början hade man
sökt jämvikten i ett rätt förhållande mellan konung, råd
och ständer, men under utvecklingens gång trängdes rådet
undan som själfständig faktor, så att konung och ständer
kvarstodo som de två hufvudparterna. 1809 sökte man
jämvikten i det rätta förhållandet mellan styrande, dömande
! Pechlin 1769.
2? Något öfvervägande inflytande ägde dock icke dessa faktorer;
jfr ofvan $ 57 och Kjellén i Hist. Tidskr. 1893.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free