Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 66. Konung och riksdag. 601
K. Maj:ts kansli. Kommandomålen bereddes i general¬
adjutantsexpeditionerna. Men därjämte kvarstod för behand¬
lingen af vidlyftigare mål rikets allmänna ärendens bered¬
ning, bestående af åtta medlemmar, fyra frälse och fyra
ofrälse, hvilka med bibehållande af sina ämbeten förord¬
nades till medlemmar i beredningen under resp. statssekre¬
terare som ordförande.
Den ofvan nämnda organisationen af statsrådet befanns
snart mindre lycklig. Vid ärendenas behandling saknades
enhet, sammanhang och kraft. Statsråden ägde ej tillräck¬
lig kännedom om de olika ärendena, statssekreterarne ingen
kunskap om hvarandras verksamhet, ingen myndighet i
fråga om beslutens verkställande. Ärendenas mängd gjorde,
att de stundom fördelades på tillförordnade statssekreterare,
och mellan dem kunde ingen enhet i behandlingssättet råda.
K. Maj:t föreslog vid riksdagen 1812 bl. a. statsrådets
ökande till tolf medlemmar, af hvilka sex statsministrar,
samt ärendenas fördelning mellan dem och hofkanslern,
men dessa förslag förkastades.! Något nytt väcktes icke
af regeringen, utan saken togs omsider på riksdagen 1834
—35 om hand af ständerna;? ett hvilande förslag antogs
på riksdagen 1840 och stadfästes af K. Maj:t samma år.
Följande förändringar gjordes. Hofkanslers- och stats¬
sekreterareämbetena upphörde. Statsrådets medlemmar öka¬
des till tio, nämligen utom justitie- och utrikesstatsmini¬
strarne åtta statsråd. Sju af dess medlemmar skulle vara
departementschefer, de tre öfriga >konsultativa»; af de se¬
nare skulle minst två ha förvaltat civil beställning. Justitie¬
statsministern upphörde att vara ledamot af högsta dom¬
stolen och blef i stället föredragande för sitt departement.
Justitiekanslern upphörde att vara tillfällig ledamot af stats¬
rådet och chef för nedre justitierevisionen; detta blef i stället
justitiestatsministern. Kommandomålen skulle hädanefter
föredragas af vederbörande departementschef, och general¬
adjutantsexpeditionerna upphörde. Likaledes indrogs rikets
allmänna ärendens beredning. I stället trädde kansliets
’ Man ville afsiktligt undvika utsträckningen af ministertiteln.
2? En kommitté för reglering af rikets styrelseverk tillsattes 1819,
och dess betänkande af år 1822 väckte frågan åter till lif.
Rikets all¬
männa ären¬
dens beredning.
Bristerna i
1809 års orga¬
nisation.
Departemen¬
talstyrelsens
införande
1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
