- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
603

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

$ 66. Konung och riksdag. 603
tillfälliga ledamöterna (den s. k. stora justitiekonseljen).
När frågan gällde krig eller fred, skulle konungen kalla
ett utomordentligt statsråd af alla dess medlemmar samt
(före 1840) af alla fyra statssekreterarne. Om förändringen!
i detta statsråds sammansättning till följd af föreningen
med Norge, se § 72.
S. k. ministeriella mal eller de, som anga rikets for¬
hållande till utrikes makter, föredrogos icke i statsrådet.
RF. lämnade ursprungligen en mycket stor makt åt ko¬
nungen i sådana fall. Målen skulle beredas och handhaf¬
vas på det sätt konungen fann lämpligast, föredragas och
anmälas inför honom af statsministern för utrikes ärenden
i närvaro af hofkanslern eller någon annan statsrådsleda¬
mot. Af besluten skulle konungen låta till statsrådets
kännedom komma hvad honom syntes nyttigt. 1840
skedde ingen annan förändring än den, som föranleddes af
hofkanslersämbetets upphörande. 1885 blef omsider ko¬
nungens vidsträckta befogenhet på detta område något in¬
skränkt. De ministeriella målen skulle beredas af utrikes¬
ministern samt af honom föredragas i närvaro af stats¬
ministern och en annan statsrådsledamot. Alla meddelan¬
den i ministeriella mål till främmande makter eller Sveriges
sändebud skulle vidare ske genom utrikesministern. Om
förändring i den ministeriella konseljens sammansättning
med anledning af föreningen med Norge, se § 72.
I sammanhang med ministeriella ärenden ställdes de
Utomordent¬
igt statsråd i
fråga om krig
och fred.
Ministeriella
mål.
ömtåliga frågorna om förbund samt krig och fred. Rätten Förbund, krig
att ingå förbund lämnades utan inskränkning åt konungen,!
likaså att börja krig och sluta fred. I de senare fallen
skulle, såsom nyss nämndes, ett utomordentligt statsråd
hållas, då de närvarande under ansvar yttrade sig till
protokollet. Lagstiftarne sökte på annat sätt förekomma
ett förhastadt beslut om krig. Ett kreditiv finns, afsedt
att lyftas vid infallande krig, men det får först ske, sedan
statsrådet hörts in pleno och riksdagskallelse utfärdats.
Rätten att pålägga krigsgärd inskränktes väsentligen (8 74),
och pålagor eller utskrifningar finge ej påbjudas utan i
! Med den underförstådda inskränkning, som ligger i riksdagens
finansmakt.
och fred.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free