Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §66. Konung och riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 66. Konung och riksdag. 607
rättas, och med rätt att göra påminnelser i fråga om andra
utnämningar. Tjänstemän vid beskickningarna skulle dock
nämnas i den ministeriella konseljen. Prästerskap och
borgerskap bibehöllos vid sina häfdvunna befordringslagar.
Såsom enda befordringsgrund åberopades förtjänst och
skicklighet men icke börd; därjämte skulle man vara
»infödd svensk man». Utländska män fingo användas endast
i militära ämbeten, dock icke som kommendanter. För
alla civila ämbetsmän och domare kräfdes slutligen att
vara af den rena evangeliska läran. Så hette det ur
sprungligen i 8 28 RF.
Den undergick emellertid åtskilliga förändringar, hufvud
sakligen vid riksdagarna 1853—54, 1856—58, 1862—63
och 1870. Föreskrifter om naturalisering af medborgare
enligt af konung och riksdag stiftad lag intogos 1856—58;
naturaliserad utlinding åtnjuter samma rättigheter som
infödd svensk, utom att han ej kan nämnas till statsråd. Ut
ländska män af den evangeliska läran få äfven användas
till åtskilliga lärarebefattningar vid anstalter för vetenskap,
slöjd och skön konst. Vidare utsträcktes rätten att be
kläda ämbeten (1870) till alla kristna trosbekännare äfven
som judar, med undantag af statsrådsämbetet, prästerliga
tjänster eller sådana, med hvilka religionsundervisning var
förenad. Icke heller fingo främmande trosbekännare såsom
domare eller tjänstemän deltaga i handläggning eller af
görande af frågor angående befordringar, religionsundervis
ning eller religionsvard i svenska kyrkan.
Domare och de flesta ämbetsmän förklarades oafsättliga,
men begreppet förtroendetjänster bibehölls, i större utsträck
ning än 1772, ehuru ej så stor som efter 1789. De upp
räknas i § 35. Dit höra i allmänhet de flesta civila och
militära chefer, tjänstemännen vid beskickningarna och i
kabinettet m. fl. Entledigandet skall dock ske i statsrådet.
Paragraferna om ämbeten och tjänster följdes af 8 37
om adlande, som utan någon inskränkning i fråga om
antalet förbehölls konungen (jfr 8 71).
Riksstyrelsen utöfvas i konungens namn genom dom
stolar, kollegier och andra verk, landtregeringen samt högre
och lägre ämbetsmän. Domstolarna skola döma efter lag och
Förtroende
tjänster.
Adlande.
Centralstyrel
sen och landt
regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
