Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66. 619
talmiin. Sekreterare antogo priiste- och borgarstinden efter
godtfinnande (RO. § 24), men konungen utniimnde ursprung¬
ligen sekreterare i bondeståndet, hvilken skulle vara ofrälse
man, efter gammalt bruk aflade särskild ed och intog
ungefär samma ställning såsom grundlagens väktare och
ståndets rådgifvare som under 1700-talet. Först vid riks¬
dagen 1862—63 fick bondeståndet rätt att själft utse sekre¬
terare.
Talmännen aflade, liksom förut, särskild ed? (RO. $
23) och fingo underhåll ur statskassan efter ständernas
beslut.
Representanternas antal var fortfarande stort. Inom
adeln växlade det betydligt. Det uppgifves för riksdagen
1809 till nära 700. I omröstningen om den nya riksdags¬
ordningens antagande 1865 deltogo 655 personer. Präste¬
ståndet skulle ursprungligen räknat 57 ordinarie medlem¬
mar (biskopar och kyrkoherdar). Härtill kommo en eller
annan komminister samt från 1823 ombud för universiteten
och vetenskapsakademien (högst sex). Borgarståndet räk¬
nade i början af 1809 års riksdag 76 medlemmar, 1865
68, bondeståndet i maj 1809 nära 150, 1865 ej mer än 112.
Något hinder för riksdagsman att infinna sig vid riks¬
dag fanns ej längre men lika litet någon rättighet att
sätta riksdagsmannarätten framför militärplikten uti krigs¬
tider (RO. § 79).
Formerna för riksdagens verksamhet. Ständerna skulle
ursprungligen sammanträda till lagtima riksdag hvart femte
år, såsom det första otydliga uttrycket ändrades redan 1815.
Detta ändrades vid riksdagen 1844-—45 ytterligare till hvart
tredje år. I hvarje riksdagsbeslut skulle tiden för nästa
sammanträde utsättas och riksdagskalleise med nödiga före¬
skrifter om valen införas.
Urtima riksdag ägde konungen sammankalla mellan
tvenne lagtima. Tiden för nästa lagtima riksdag räknades
från den urtima, och denna gällde i alla afseenden som
lagtima.
’ Talmanseden afskaffades férst 1887.
Talmansed
och arfvode.
Representatio¬
nens talriket.
Tid för riks¬
dagar.
Urtima
riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
