- Project Runeberg -  Svenska statsförfattningens historiska utveckling från äldsta tid till våra dagar /
621

(1896) [MARC] [MARC] Author: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Det konstitutionella statsskicket efter 1809 - §67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

§ 67. Riksdagens verksamhetsformer 1809—66. 621
Ofverlimnandet skulle i så fall ske inom 14 dagar efter sist¬
nämnda tidpunkt å lagtima, inom en månad å urtima riksdag.
Riksdagens början räknades från denna dag. Ceremonierna
vid riksdagens början och slut med uppvaktningar och
inbördes hälsningar voro desamma som under 1700-talet.
Riksdagsfrågorna skulle i allmänhet beredas af utskott,
hvilka därför genast borde tillsättas. Sammanträden borde
hållas samtidigt i alla stånden. Föredragningsordningen
bestämdes af en talmanskonferens, bildad på samma sätt
som under frihetstiden. Lika litet var det någon nyhet,
att utskottsbetänkandena kunde återremitteras. Talmannen
ledde öfverläggningarna och hade rätt att vägra proposi¬
tion, om han funne en väckt fråga bokstafligen strida mot
grundlagarnas lydelse; tvist därom afgjordes i sista hand
af konstitutionsutskottet. Däremot kunde han icke utan
ståndets samtycke afbryta sammanträdet. I fråga om vo¬
tering och ståndens meddelande af sina beslut sins emellan
bibehöllos frihetstidens former (s. 548).
1856—58 bestämdes, att ständerna kunde på minst två
stånds önskan sammanträda till gemensamma öfverlägg¬
ningar; något beslut finge dock ej vid dem fattas. Om
plenum plenorum, då inga öfverläggningar eller beslut
finge äga rum,! gåfvo RF. och RO. bestämda föreskrifter.
Till grundlags- och privilegieändringar, samt i fråga
om en bevillnings fördelning, grunderna för densamma och
sättet för deras tillämpning kräfdes för ett riksdagens be¬
slut alla fyra ståndens samtycke.? Uti öfriga allmänna
ärenden gällde som regel tre stånds beslut, men stannade
två mot två, förföll frågan. Var en fråga åter af egen¬
skap att ej kunna förfalla, gick den till afgörande i »för¬
stärkt utskott» (RO. $ 75).
Själfva riksdagsbeslutet uppsattes af ständernas expe¬
ditionsutskott och skulle undertecknas af samtliga riks¬
dagsmin. TI enskilda frågor underrättade ständerna K. Maj:t
om sina beslut genom särskilda skrifvelser, hvilka under¬
tecknades af de fyra talmännen.
! Fallen uppräknas hos Reuterskiöld, anf. arb., s. 136.
? Dessutom vid konungaval, bestämmande af förmyndares antal
och för att sluta riksdag inom tre månader.
Talmans¬
konferens.
Gemensamma
sammanträden
af stånden.
Plenum
plenorum.
Villkoren för
ett riksdagens
beslut.
Riksdags¬
beslutet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:26:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stathist/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free